Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rafael ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
819
Raff—Raffaelli
820
Donna velata. Målning av Rafael.
(Florens.)
Vid sidan av
monumentaluppgif-terna fortsatte R. sitt
stafflimåleri. I skarpt karaktäriserade
porträtt skildrade han sin
samtids store, och särskilt några av
hans påve- och kardinalbilder äro
utomordentliga
människoskildringar (se ill. till
Castiglio-ne, Julius, Leo och
Målarkonst sp. 469); mest berömd
av hans kvinnobilder är den s. k.
Donna velata (Florens), som enl.
traditionen, liksom den s. k. La
fornarina (mjölnardottern;
Pa-lazzo Barberini, Rom),
framställer hans älskarinna. Bland
de religiösa kompositioner, som
tillkommo under denna period,
märkas Madonna della Sedia
(Florens) och den berömda
Siæ-tinska madonnan (se ill. till
Madonna), nu i Dresden. Den
stora bilden av Kristi förklaring,
Transfigurationen, blev aldrig
fullbordad. — Även som arkitekt
tillhörde R. sin tids störste. Här
sluter han sig nära till
Bra-mante. Till hans säkra verk höra
Villa Madama utanför Rom och
Palazzo Pandolfini i Florens.
Sedan 1514 var han ledare för
bygget av Peterskyrkan (se d.
o.). — Ehuru olika bedömd under
olika tider, är R. en av
konsthistoriens största gestalter och
den, som renast förverkligat
högrenässansens konstnärliga ideal.
Medan han under vissa tider,
särskilt nyklassicismen, främst
beundrats för sina sköna
madonnatyper, ha på senare tid hans
stora egenskaper som
monumentalmålare, framför allt hans
förmåga att dramatiskt uppbygga
och harmoniskt avväga stora
figurkompositioner, alltmer trätt
i förgrunden. Han var en ljus
och harmonisk natur, och hans
konst är ej som Michelangelos, i
många avseenden hans motsats,
skapad ur en våldsam
kraftan-spänning utan framsprungen till
synes utan möda ur ett rent och
förfinat skönhetssinne.
Raff, Joachim, f. 1822, d.
1882, tysk tonsättare, skrev,
delvis med anslutning till den
nytyska skolan (Liszt m. fl.), ett
stort antal tonsättningar, ss.
pianostycken, 11 symfonier, operor,
oratorier, kammarmusik m. m.
Raffaelli’, Jean Frangois,
f. 1850, d. 1923, fransk målare.
R. tillämpade impressionismens
grundprinciper i sitt måleri men
lade huvudvikten mindre på det
rent måleriska än på
innehållet. Starkt socialt och
psykologiskt intresäferad, har han i sina
bilder från de parisiska
förstadskvarteren givit inträngande och
ömsinta människostudier. I sina
målningar använde han de av
honom uppfunna
Raffaelli-färgerna, oljefärger i fast
form, liknande pastellkritor. Han
var även verksam som grafiker
och uppfann en metod att
framställa färggravyrer (se d. o.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
