Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ragvald ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
825
Ragvald—Raja
826
brovnik, stad i Dalmatien,
Jugoslavien. C :a 10,000 inv. — R., som
på grund av sitt vackra läge vid
Adriatiska havet är en livligt
besökt turistort, har rika minnen
från en förgången storhetstid.
Tidigare en stark fästning med
flera fort, av vilka bl. a. det 1050
mot venetianarna byggda Fort
San Lorenzo ännu består, omges
R. alltjämt av en kraftig
ringmur. Bland ett flertal
företrädesvis av italiensk arkitektur
påverkade byggnader märkes det på
1300- och 1400-t. byggda
regeringspalatset. — Grundat på
600-t., var R. länge en självstyrd
republik, som stod under skydd
av olika makter (bl. a. Venedig
1204—1331). Det var under den
senare medeltiden en mäktig
handelsstad med betydande sjöfart
på Medelhavet. Det gick under
1600-t. starkt tillbaka,
införlivades 1809 med de illyriska
provinserna (se Jugoslavien sp.
259), kom 1815 till Österrike och
1919 till Jugoslavien.
Ragvald (Ragnvald)
Knapp hövde, trol. son till
Inge d. ä., valdes av svearna efter
Inge d. y:s död omkr. 1125 till
konung. R. dräptes under sin
eriksgata av västgötarna, som han
kränkt genom underlåtenhet att
ta gisslan av dem (därav namnet
Knapphövde, kort om huvudet).
Ra’hab. 1. Mytologiskt
vidunder. Se L e v i a t a n. — 2. Enl.
Jos. 2 och 6 en sköka i Jeriko,
som beskyddade de utsända
israelitiska spejarna och därför
skonades vid stadens stormning.
Ra’hbek, Knud Lyne, f.
1760, d. 1830, dansk författare,
prof, i estetik i Köpenhamn. R.
skrev dikter, noveller och dramer,
i allm. av en känslosam,
moraliserande karaktär. Han utgav även
flera tidskrifter (bl. a. Minerva,
1785—89 och 1794—1808, och Den
danske Tilskuer, 1791—1808 och
1815—22). R. var den ledande
kraften i flera litterära klubbar;
hans och hans hustru Kamma
R:s (f. Heger, f. 1775, d. 1829)
hem, Bakkehuset (se d. o.),
utgjorde en samlingsplats för flera av
tidens litterära personligheter.
Raiboli’ni, se F r a n c i a.
Raid [rejd] (eng., eg. ridning),
plötsligt väpnat infall 1. angrepp
(kavalleri-, luftraid).
Rail [rejl], eng., räl.
Raimond, Raymond [-[rä-må’ij]-] {+[rä-
må’ij]+} IV, greve av Toulouse,
d. 1105, en av ledarna för första
korståget. R. bemäktigade sig
efter Jerusalems erövring
emira-tet Tripolis, där hans ätt härskade
till 1187.
Raimo’ndi, se
Marcanto-n i o.
Raimund [ra’jmont],
Ferdinand, f. 1790, d. 1836,
österrikisk författare, skådespelare,
bekant för sina på en gång
romantiska och realistiska folkskådespel
(bl. a. Der Diamant des
Geister-königs, 1824, och Der Alpenkönig
und der Menschenfeind, 1828).
Raina’ldi, italiensk
arkitektsläkt, vars mest bekanta medlem
är Carlo R., f. 1611, d. 1691.
Bland hans verk, som representera
den romerska barocken i dess
rikaste och mest komplicerade form,
märkas Sant’ Agnese, som dock
huvudsaki. uppfördes av
Borro-mini (se d. o.), tvillingkyrkorna
vid Piazza del Popolo (påbörjade
1662; se ill. till Rom) och Santa
Maria in Campitelli (1665) i Rom.
de Rais [dø rä’], Gilles, se
Blåskägg.
Raison d’étre [rä§å’ij dätr],
fr., existensberättigande.
Ra’ja, ra’dja, sanskr., konung,
titel för indiska furstar. Jfr
M a h a r a j a och N i z a m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
