Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rapidamente ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
855
Raps—Rasbiologi
856
riktningar, tills upprepning
därav följer lika helt igenom.
Storleken av R. uttryckes med antalet
varp- resp, väfttrådar inom
densamma. — R a p p o r t e’ r a,
anmäla, avge rapport; jfr även
Jakt sp. 28. — R a p p o r t ö’ r,
anmälare, referent.
Raps, se B r a s s i c a sp. 513.
Rapsbagge, r a ps gla n s■
bagge, Melige’thes aendus, en
mycket allmän, metallglänsande,
grön 1. blå skalbagge, som lever i
korsblommiga växters
blomställningar och stundom gör stor
skada på rapsgrödor.
Rapsfjäril, se P i e r i d i d a e.
Rapsfördärvare,
Leptosphae1-ria na’pi (tillhör
Pyrenomyce’-tes), parasitsvamp på
Bra’ssica-arter, orsakar svartnande fläckar
på stjälk och skidor. Gör stor
skada å skidorna av raps o. a.
till fröskörd odlade varieteter.
Rapsglansbagge, se
Rapsbagge.
Rapskakor, se B r a s s i c a sp.
513 och 01 j ekakor (tab.).
Rapso’d (grek. rapsodo’s)
kallades i forntidens Grekland
kringvandrande sångare och
deklama-törer, vilka föredrogo episka
dikter (jfr Homeros). —
Rapso d i’. 1. Dikt 1. föredrag av en
rapsod. Även benänming på de
böcker, i vilka de homeriska
dikterna äro indelade. — 2.
Fantasistycke över folkmelodier, vanl.
tonsatt för orkester. —
Rapso’ di s k, osammanhängande,
fragmentarisk.
Rapsolja, se Brassica sp.
513.
Rapssugare, se Pen t
atomi d a e.
Ra’ptus (lat., bortryckande),
anfall, våldsamt känsloutbrott.
Rapu’nkelklocka, r apu’n
-kel, se Campanulaceae.
Rar (lat. ra’rus), sällsynt.
Ra’ra a’vis, lat., ”sällsynt
fågel”, sällsynthet.
Rarite’t (fr. rareté, av lat.
ra’-rus, sällsynt), sällsynthet, något
ovanligt och dyrbart.
Rarotonga, se Herveyöarna.
Ras (fr. race), se
Systematik. Jfr Människoraser.
Ras (arab., huvud), hög
abes-sinisk titel.
Ras al-Abjad, arabiskt namn
på Kap Blanco i n. Afrika.
Rasbiologi, vetenskapen om
de faktorer (ärftliga, klimatiska,
sociala etc.), som (hos
människor) påverka rasens
utveckling. Med ledning av R:s resultat
söker rashygienen främj a
en gynnsam utveckling av rasen.
Ordet e u g e n i’k
(”välborenhets-lära”) betecknade förr den
riktning, som blott tog hänsyn till
ärftlighetsfaktorerna men
begagnas nu liktydigt med rashygien.
Med ledning av antropologiska
fynd (skelett o. d.), som belysa
rasernas uppkomst och samband
med den övriga djurserien, samt
ärftlighetslagarna
(seÄrftlig-hetslära), vilkas utredande
varit av grundläggande betydelse
för R., söker denna fastställa
rasernas grundkaraktärer,
utbredning etc. Viktiga arbetsmetoder
inom R. äro släktforskning,
samlande av fotografiskt och
statistiskt material. Med dylika
metoder ha viktiga rasproblem
undersökts, ss. raskorsningars
betydelse, miljön ss. urvalsfaktor, verkan
av ingifte i god 1. dålig riktning
alltefter resp, människogrupps
egenskaper etc. Som den moderna
rashygienens grundläggare kan F.
Galton räknas. Det första
statsunderstödda rasbiologiska
institutet inrättades i Sverige 1922,
Statens institut för
rasbiologi (”Rasbiologiska
institutet”). Rasförädling söker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
