Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reaktionarism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
881
Reaktionarism—Reaktionst id
882
ning. R. finnas sålunda av 1: a,
2:a och 3:e ordningarna (mono-,
b i - och t r imolekyl ä’ra R.).
I allm. uppdelas R. mellan flera
än två ämnen i enklare R. av
lägre ordning, vilka följa på
varandra. — Med en lösnings R.
betecknas dess inverkan på olika
slags indikatorer (se
Indikator. Kem.), orsakad av
förhållandet mellan lösningens halt av
väte- och hydroxyl-ioner (sur,
resp, b a’ s i s k R. vid överskott
av de förra, resp, de senare). Vid
lika halt av väte- och
hydroxyl-ioner fås neutra’1 R.
Indikatorernas utvisande av
neutralpunkten beror dock även av deras egen
karaktär av bas 1. syra, varför
vid det noggranna fastställandet
av en lösnings R. i närheten av
neutralpunkten erfordras andra
bestämningsmetoder. — Lantbr.
Jordens R. beror huvudsaki. av
halten av å ena sidan surt
reagerande mullsyror och kiselsyrade
salter och å den andra basiskt
reagerande kalciumkarbonat. De
odlade växterna trivas i allm.
bäst vid en jordreaktion omkring
neutralpunkten, d. v. s. vid en
väteionkoncentration mellan 10~6
och 10—8 gr. per 1. vatten, vanl.
betecknad som PH = 6—8, varvid
PH är logaritmen för
koncentrationen med ombytt tecken. PH
lägre än 7 betecknar sur reaktion,
högre än 7 basisk. För lupiner
ligger gynnsammaste R. vid PH =
4—5, för havre och potatis 5—6,
råg, vete, ärter, rödklöver 6—7,
lucern c:a 7 och korn 7—8.
Bakterielivet i jorden gynnas av en
neutral 1. helst något basisk
R. Jordbrukarens åtgärder för
att påverka R. gå huvudsaki.
ut på att neutralisera syrorna,
spec. genom kalkning (se d. o.).
Numera undersökes åkerjordens
R. i stor omfattning (med
indika
torer 1. på elektrisk väg) för att
utröna den mängd kalk, som bör
tillföras. Man söker även använda
fysiologiskt basiska
konstgödselmedel på sur och sura på basisk
jord. Dessutom rättas valet av
kulturväxter efter jordens R. (jfr
siffrorna ovan). — Psyk. En
genom sinnesretning framkallad
rörelse 1. förnimmelse inom en
psykofysisk organism. Studiet av
enkla och sammansatta R:s
förlopp tillhör den experimentella
psykologin.
Reaktionari’sm, reaktionär
anda 1. åskådning.
Reaktionsfärger,
framkallning s - 1.
kypfärgäm-n e n, se F ä r g n i n g sp. 859 f.
Reaktionshastighet, den
hastighet, med vilken en kemisk
reaktion förlöper, uttryckes genom
mängden av per tidsenhet omsatt
ämne. R. är i varje ögonblick
beroende på den mängd icke omsatt
ämne, som finnes kvar samt på
temperaturen och närvaron av
katalysatorer (se Katalys). I
allm. ökas R. till det dubbla för
10° temperaturförhöjning. Jfr
M a s s v e r k a n s lag.
Reaktionskinetik, de
fysikaliska lagar, enl. vilka en reaktion
förlöper. Se
Reaktionshastighet.
Reaktionsprincipen, lagen om
verkan och motverkan, Newtons
tredje rörelselag, säger, att om en
kropp påverkar en annan med en
viss kraft, den senare påverkar
den förra med en lika stor och
åt motsatt håll riktad kraft, r e
-a k t i o n s k r a f t e n. Så t. ex. är
det tryck, en kropp utövar
nedåt mot sitt underlag, lika stort
som underlagets tryck uppåt mot
kroppen. Om man med ett gevär
avskjuter en kula i en viss
riktning, rekylerar geväret i motsatt.
Reaktionstid, den tid, som
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
