Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Realiter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
885
Realiter—Realskoleexamen
886
möjligt ansluta sig till
verkligheten. Framför allt har R. använts
om den mot romantiken
opponerande riktningen inom 1800-t:s
litteratur. En ytterlighetsform av
R. är naturalismen (se d. o.). —
Fil. Det vanliga medvetandets
förhållande till yttervärlden kan
betecknas som naiv R. I modern
kunskapsteori betecknar R.
antagandet av en objektivt
existerande, av kunskapssubjektet
oberoende verklighet. Motsatsen är
idealism (se d. o.). Under
medeltiden var R. liktydig med
universalism (se
Medeltidsfilo-sofi sp. 1423). — Re al i’st,
anhängare av realismen; person
med sinne för verkligheten,
praktiskt klok person; lärjunge å
reallinjen. — Adj.: r e a 1 i’ s
-t i s k.
ReaTiter (jfr Real-), i
verkligheten.
Realite’t (fr. réalité-, jfr
Real-), verklighet. I filosofins
historia har realitetens problem
haft en avgörande betydelse.
Redan den försokratiska, liksom den
indiska filosofin drevs att
förklara den förnimbara
verklighetens oregelbundna mångfald
genom antagande av en dubbel R.,
ett urämne 1. väsen, och dess
verkningar i de synliga tingen. Hos
Platon framträder samma försök
i antagandet av en högre grad av
R. för idéerna (allmänbegreppen)
och en lägre för den sinnliga
verkligheten 1. fenomenen (se
d. o.). Denna föreställning om en
graderbar R. fick sin största
betydelse under den senmedeltida
skolastiken (se
Medeltidsfi-1 o s o f i). R. utformades nu
öppet ss. ett värdebegrepp,
särskilt i det ontologiska gudsbeviset,
vilket först av Kant erhöll sin
logiska vederläggning. Själv
tvingades emellertid Kant genom sina
subjektivistiska förutsättningar
att återupptaga ett i viss mån
dubbelt realitetsbegrepp genom
motsättande av ett
transcenden-talt ”ting i sig” och en empirisk
”fenomenell” värld. Samma
svårighet har i olika former
återkommit i den kunskapsteoretiska
diskussionen från Hegel till
nutiden. Jfr Sanning,
Substans, Fenomen och
Pragmatism.
Realkatalog, en systematiskt,
efter skilda vetenskapsgrenar
uppställd bokkatalog.
Realkontrakt, till skillnad
från konsensualkontrakt (se d. o.),
avtal, som blir giltigt först genom
att den ena parten till den andra
överlämnar den sak 1.
penningsumma, varom avtalet rör sig.
Sålunda medför ej avtal om
försträckning, lån, inlag och gåva av
lös egendom bindande verkan,
förrän penningarna 1. föremålet
överlämnats.
Reallinje, se Rikets
allmänna läroverk.
Reallön, se N o m i n a 11 ön.
Realpolitik, politik, som tar
sikte på verklighetens mer
omedelbara krav med undanskjutande
av ideella synpunkter.
Realpålaga, se O n e r a.
Realskepp, se Regalskepp.
Realskola, de allmänna
läroverkens nederstadium, omfattar sex
ettåriga klasser, bygger på den
lärokurs, som inhämtas i
folkskolans 3:e klass. Se vid.
Rikets allmänna läroverk.
Realskoleexamen,
avgångsexamen vid realskola (se d. o.),
inrättades genom
läroverksrefor-men 1904. R. avlägges även vid
kommunala mellanskolor och vid
vissa privatläroverk, som erhållit
examensrätt; den kan också
avläggas av privatister. R. omfattar
både skriftlig och muntlig pröv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
