Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Regenerera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
931
Regent—Regering
932
Max Beger.
1 e’ g i u m r e’ g i u m, en stiftelse
vid Köpenhamns
universitet (se d. o.), vilken bereder
bostad, kost och understöd åt
mindre bemedlade studerande (f. n.
omkr. 100 personer). R.
grundades 1618 och inrymdes i en
byggnad mittemot Trinitatis Kirke,
ombyggd efter Köpenhamns brand
1728, 1906—08 försedd med en
ny flygel av M. Borch.
Rege’nt, se Regera. —
Regent s k a p, se
Interims-regering.
Rege’ntstycke (holl.
regenten-stuk, av regent, styrelsemedlem),
grupporträtt, framställande
medlemmarna i en korporations
styrelse. Dylika förekomma främst i
det holländska måleriet. Särskilt
vanliga äro bilder av skyttegillen
1. deras styrelse, efter det gamla
holländska namnet på skjutbana
även kallade doelenstuk. R.
utvecklades under 1600-t:s förra
hälft till sin konstnärliga
höjdpunkt framför allt genom Th. de
Keyser, Frans Hals, Rembrandt
(se ill. till Borgare sp. 327—
328) samt B. van der Helst (se ill.
till d. o.).
Reger, Max, f. 1873, d. 1916,
tysk tonsättare. R. var en genial
mångfrestare, som med anslutning
till Bach och Brahms utbildade en
individuell stil, kännetecknad bl. a.
av melodisk uppfinning och en rik,
polyfont utformad, harmonisk
satsbyggnad. Av hans
tonsättningar, som ibland tyngas av en
alltför komplicerad faktur, märkas
främst ett större antal verk för
orgel (koralfantasier, variationer,
fugor m. m.), betecknande i sin
helhet det mest betydande
tillskottet efter Bach till
litteraturen för detta instrument. Vidare
märkas pianostycken,
kammarmusik, orkesterverk (sinfonietta,
serenad, flera variationsverk
m. m.) samt sånger för en och
flera stämmor.
Rege’ra (lat. re’gere), styra,
härska (över); föra väsen, stoja.
— R e g e’ n t, härskare,
statsöverhuvud; tillfällig utövare av
monarks myndighet (se I n t e r i m s
-regering), riksföreståndare.
Regerande statsråd, se In
-terimsregering.
Rege’ring (jfr Regera),
statsstyrelse. Med R. betecknas
innehavaren 1. innehavarna av
den högsta styrande makten
inom staten, särskilt till skillnad
från den lagstiftande och den
dömande. Urspr. betecknade
ordet endast monarken men
användes numera om statsstyrelsen även
i en republik. I det
konstitutionella statsskicket har R. övergått
att beteckna konungen och hans
råd, och i stater med mer 1.
mindre utvecklat parlamentariskt
styrelsesätt användes R. ss.
beteckning på rådet ensamt,
ministären. I Sverige har ordet i dagligt
tal vanl. sistnämnda betydelse (se
Statsråd). R. har även
betydel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
