Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R. F. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1069
R. F.—Rhazes
1070
viss känslosam sötma, som jämte
lians praktfulla kolorit förklara
hans ledande ställning i engelskt
måleri under romantiken. — 2.
Osborne R., f. 1842, d. 1912,
engelsk fysiker, 1868 prof, i
ingenjörsvetenskap i Manchester,
utförde undersökningar inom
hy-drodynamiken, spec. om laminär
och turbulent strömning.
R. F., förk. för regeringsform,
rf, r f z, se R i n f o r z a n d o.
Rh, kemiskt tecken för en atom
rodium.
Rhada’mes, se G h a d a m e s.
Rhages, R a i, ruinstad i
Persien, nära Teheran, Harun
ar-Rasjids födelsestad, i grund
förstörd av mongolerna 1221. Av
kvarstående ruiner märkas två
torn med egenartad, geometrisk
ytdekoration. R. var en av den
persiska fajanstillverkningens
huvudorter, och mängder av
keramik, spec. lysterfajans, ha där
utgrävts.
RhamnaTes, växtordning,
omfattande fam. Rhamna’ceae (se
Zizyphus och Rhamnus)
samt Vita’ceae (se C i s s u s,
Vildvin och V i n r a n k a).
Rhamnino’s, se Socker.
Rhamni’t, C6H9(OH)5 en
fem-värd alkohol, som erhålles genom
reduktion av rhamnos.
Rhamno’s, se S o c k e r.
Rha’mnus, växtsläkte (fam.
Rhamna’ceae, ordn. RhamnaTes),
med c:a 100 arter, buskar 1. låga
träd med stenfrukter. Vilda i
Sverige förekomma R. catha’rtica,
getapel, vägtorn, oftast
tornig, med sågade blad, 4-taliga,
gröngula blommor och svarta
frukter, samt R. fra’ngula,
brakved, toste, tröske, med
hel-bräddade blad, 5-taliga blommor
med vit krona och frukt, vilken
som ung är röd, som mogen svart.
Bägge förekomma i lövbackar, lun-
Rhamnus. Brakved.
dar o. d., den förra till s.
Norrland, den senare allmänt över
nästan hela Sverige, mest på
fuktig mark. Veden av brakved
användes till finare svartkrut,
barken (f r a’ n g u 1 a b a r k) i
medicinen som avföringsmedel. Ur
barken av R. Purshia’na från v.
Nord-Amerika (s a g r a’ d a b a r k,
ca’s c ar a sagra’da)
fram-ställes laxermedlet s a g r a d a
-e x t r a’ k t samt en i vatten
lätt-löslig glykosid, p e r i s t a 11 i’ n,
som verkar avförande även vid
subkutan insprutning. Ur de
omogna frukterna av vägtorn och
flera utländska arter beredes
färgämnet saftgrönt;
torkade frukter, g u 1 b ä r, användas
även till färgning, likaså bark
och blad av flera arter. Vägtorn
är bärare av skålrostformen till
kronrost (Pucci’nia LoTii) och
bör därför utrotas från närheten
av åkrar. Jfr Rostsvampar.
Rhat, se G h a t.
Rha’zes, f. 860, d. 932, arabisk
läkare, författare till en
medicinsk encyklopedi, al Havi (övers,
till latin 1486), som var den
förnämsta handledningen i läkekonst
till långt efter renässansen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
