Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rhondda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1085
Rhondda—Ria
1086
Rhondda [rå’nndø], kommun i
Glamorganshire, Wales, England.
Centrum i s.ö. Wales koldistrikt.
I snabb tillväxt. 170,000 inv.
Rhone [rån]. 1. Le R., lat.
Rho’danus, flod i Schweiz och
s.ö. Frankrike. R. bildas av
smält-vattensälvar från den väldiga
R h ö n e g 1 a c i ä’ r en på v.
sluttningen av S: t Gotthard,
genomflyter Genèvesjön, passerar
Jura-bergen, kröker vid Lyon åt s. och
följer ö. randen av Massif Central
samt mynnar med ett starkt
växande delta i Medelhavet.
Viktigaste bifloder äro Saöne (från
h.), Isère och Durance (från v.).
Genom kanaler står R. i
förbindelse med Rhen, Loire och Seine.
Relativt liten betydelse för
samfärdseln. 810 km. C:a 100,000
kvkm:s flodområde, därav 9/10 i
Frankrike. — 2. Departement i s.ö.
Frankrike. Åkerbruk, vinodling,
bergsbruk och sidenindustri.
960,000 inv. Huvudstad Lyon.
Rhöne—Rhenkanalen i ö.
Frankrike, leder från Strassburg
vid Ill till Doubs. 325 km.
Segelbar för 300 tons fartyg.
Rhus, växtsläkte (fam.
Ana-cardia’ceae) med c:a 120 arter,
alla buskar 1. träd. Flera arter
äro rika på garvämnen, ss. R.
corialrva, samt R. co’tinas
(Co-tinus coggy’gria),
perukträdet, båda i Medelhavsländerna;
deras blad och kvistar utgöra
garvmedlet s u m a’ k. De
nordamerikanska R. typhi’na, R.
co-palli’na och R. gla’bra lämna
amerikansk s u m a k, R.
se-miala’ta i s. och ö. Asien
garvmedlet japanska 1.
kinesiska galläpplen.
Ungerskt gulträ, fise’tt-trä,
veden av perukträdet, användes
som färgträ (ger gul-röd färg).
Japanskt (naturligt)
lack erhålles av östasiatiska
lackträd, R. vernici’fera m. fl.,
och användes till japanska och
kinesiska lackarbeten. Japanskt
vax erhålles ur frukterna av bl. a.
nämnda art och R. succeda’nea
(öst-Asien). De två sistnämnda
arterna liksom R. toxicode’ndron,
giftsumak, giftek (i n.ö.
Asien och Nord-Amerika), äro
ytterligt giftiga; harts av dem
orsakar häftig hudinflammation.
RhynchocephaTia,
ryncho-c e f a’ 1 e r, en ordn. Kräldjur.
Den enda nu levande arten,
bryggödlan, Sphe’nodon (1.
Hatte’ria) puncta’ tum, liknar till
det yttre en leguan. På
nacken, ryggen och stjärten finnes
en kam av taggiga fjäll.
Kroppen är mörkt olivgrön, vit- och
gulprickig. Längden överstiger
vanl. ej 50 cm. Lever på öar nära
Nya Zeelands nordö; är närmast
besläktad med fossila R. från
jura- och kritperioderna. Äldsta
fossila R. tillhöra permperioden.
Rhyzelius, A n d r e a s, f. 1667,
d. 1761, biskop i Linköping 1743,
historisk forskare, skrev bl. a.
bi-skopskrönikan Episcoposco’ pia
sviogo’thica (2 dir, 1752).
Rhön, bergstrakt i mell.
Tyskland, på gränsen mellan Bayern,
preussiska prov. Hessen-Nassau
samt Thüringen. Högsta punkten
950 m. ö. h. R. består av unga
vulkaniska bergarter (basalt och
fonolit), som vila på sediment.
Ri, jäpanskt längdmått =
3,92 7 km.
Ri’a, plur. r i’ a s (sp., eg.
flodmynning), benämning på vikarna
på Galiciens kust, Spanien. R.
betecknar även i allm.
trattfor-miga vikar med branta sidor och
utåt tilltagande djup, vilka vid
landsänkning uppkommit ur
floddalar. De finnas bl. a. i
Bretagne (Frankrike) och
Corn-wall (England) samt på Mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
