Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ribs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1093
Ribs—Ricardo
1094
viljans sjukdomar och hans
undersökning över det affektiva
tänkandets logik. — 3.
Alex-andre R., f. 1842, d. 1923,
fransk jurist och politiker,
deputerad 1878—85 och 1887—1909,
därefter senator. R., som var en
av de moderata republikanernas
ledare, var utrikesminister 1890
—92, konseljpresident 1892—93
och 1895, finansminister 1914—17
och ånyo konseljpresident och
utrikesminister mars—sept. 1917.
Han medverkade till avslutandet
av den fransk-ryska alliansen
1891 och motarbetade
antiklerika-lismen. Led. av Fr. akad. 1906.
Ribs, se R i b e s.
Ricard [-ka’r], G u s t a v e, f.
1823, d. 1872, fransk målare,
utbildade sig under ett intensivt
studium av de gamla mästarna till en
framstående porträttmålare av
romantisk läggning.
Ricard [-ka’r], Olfert, f.
1872, dansk präst och
ungdomsledare, mycket bekant som
predikant, 1896—1908 sekr. i K. F.
U. M. i Köpenhamn, 1908 kaplan,
1917 kyrkoherde där. Bland R:s
mycket talrika
uppbyggelseskrif-ter (de flesta även på sv.)
märkes Kristus og hans Maend, 1909
(sv. övers. 1910).
Ricardo [rika’dåo], David, f.
1772, d. 1823, engelsk
nationalekonom, den ”klassiska” skolans
störste teoretiker. Urspr. bankir,
debuterade R. ss. skriftställare
med en skrift om guldpriset
(1809). R:s förnämsta arbete är
Principles of political economy
and taxation (1817), ett av den
moderna nationalekonomins
grundläggande verk. R:s
värdelära är en
produktionskostnads-teori: förhållandet mellan
varuvärdena bestämmes av de för
produktionen nödvändiga
arbetsmängderna. Härvid ansågs
pris
bildningen bestämd vid jordens
odlingsgräns, där jordräntan = 0,
och proportionen mellan kapital
och arbetskraft ansågs alltid vara
densamma (vilket var en
medveten förenkling). — R. skiljer
mellan tre fördelningskategorier
inom avkastningen:
jordräntan, som uppstår ur skillnaden
mellan avkastningen av arbetet
på bättre 1. sämre belägen jord,
arbetslönen, som bestämmes
av kostnaden för arbetskraftens
reproduktion, existensminimum,
som dock fattades som ett
konventionellt minimum, olika för
olika tider, samt slutligen
kapi-t a 1 v i n s t e n (profiten) 1.
överskottet över arbetskraftens
reproduktionskostnad. R.
förnekar lönernas inverkan på
varupriserna men framhåller de
se-nares inverkan på
penning-lönen, vars ökning i sin ordning
kringskär kapitalprofiten, medan
jordräntans höjd växlar med
folkmängden. Då sålunda jord- och
befolkningsförhållandena spela en
stor roll i det ekonomiska
samhällslivet, ha utom Marx och
Las-salle (”järnhårda lönelagen”)
även Cobden och Henry George
kunnat hämta stöd för sina läror
ur R:s teorier. Av stor betydelse
är R:s behandling av
utrikeshandelns teori, som ledde honom till
en strängt frihandelsvänlig
uppfattning; som led. av
parlamentet kämpade R. särskilt för
spannmålstullarnas avskrivning.
Av stor aktualitet för nutidens
problemdiskussion är vid. R:s
behandling av penningvärdets och
växelkursernas problem. — R.
var en utomordentligt
skarpsinnig tänkare, ehuru till formen
ganska osystematisk. -—• Sin
åskådning har R. närmare
utvecklat i The influence of a low
price of corn on the profits of
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
