Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Richardt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1097
Richardt—Richelieu
1098
familjeromanen. — 2. H e n r y
Hobson R., f. 1838, d. 1886,
nordamerikansk arkitekt. R., som
räknas som den moderna
amerikanska arkitekturens banbrytare,
uppförde i en kraftigt behandlad
huggstensarkitektur kyrkor (bl. a.
Trinity Church i Boston, 1877)
och bostadshus. — 3. O w e n R.,
f. 1879, engelsk fysiker, prof, i
Princeton 1906, i London 1914,
har utfört viktiga
undersökningar, spec. om utsändandet av
elektroner och ioner från
glödande kroppar.
Richardt [ri’kk-],
Christian, f. 1831, d. 1892, dansk
skald, präst. R. gjorde sig tidigt
bemärkt som författare till
studentsånger av fosterländsk
läggning; senare skrev han
huvudsaki. naturlyrik med religiös
anstrykning. Han är en betydande
lyriker och en virtuos
verskonstnär.
Richelieu [risjljo’],
högerbi-flod i För. Stat, och Kanada till
S:t Lawrencefloden. Viktig
trafikled (se Champlain). C:a
130 km.
Richelieu [risjoljö’]. 1.
Armand du Plessis, hertig
av R., f. 1585, d. 1642, fransk
statsman. R., som utgick ur
lågadeln, blev 1606 biskop och 1622
kardinal men koncentrerade sig
tidigt på politiken. Han slöt sig
till änkedrottning Maria och var
en tid (1616—17) minister,
verkade 1619 för drottningens
försoning med Ludvig XIII och blev
ledande minister hos denne 1624.
Som sådan hade han att kämpa
mot opposition och intriger vid
själva hovet, i början (1630)
ledda av änkedrottningen, som R.
dock lyckades störta, sedermera
(1642) av konungens gunstling
Cinq-Mars (se d. o.).
Grundprincipen för R:s utrikespolitik var
Kardinal Richelieu. Målning av Philippe
de Champaigne. (Louvre.)
bekämpandet av huset Habsburg,
särskilt i Spanien. Då han icke
lyckades mot denna makt
mobilisera de tyska katolikerna, främst
Bayern, förband han sig med de
protestantiska staterna i och
utom Tyskland. Han slöt förbund
med Sverige (i Bärwalde 1631)
och förmedlade det svensk-polska
stilleståndet 1635, för att Sverige
skulle ha fria händer att kämpa
i Tyskland. Han ville dock ej
tilllåta en alltför stark makttillväxt
för Sverige och ingrep aktivt i
Trettioåriga kriget (se d. o.)
först 1635, då de protestantiska
makterna försvagats och flera av
dem slutit separatfred. Hans mål
var franska landförvärv österut
vid Rhen, främst Elsass, och
Westfaliska fredens för
Frankrike lysande resultat voro till
stor del R: s verk. I den inre
politiken fortsatte han den
traditionella politik, som avsåg
konungamaktens stärkande och hävdande
samt förvaltningens centralisa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
