Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Richesse oblige ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1101
Richesse oblige—Richmond
1102
i praktiken, men 1864 års
strafflag grundar sig väsentligen på
dem, och för senare lagarbeten
ha de varit en rik källa. — Ehuru
ej aktiv politiker, utövade R.
genom skriftställarskap och
personliga förbindelser ett ledande
inflytande inom svensk liberalism
och räknas som den störste
pio-niären för dess idéer. Han utgick
närmast från Benthams
utilitarism och riktade sig främst mot
stånds- och korporationsväsendet.
En betydelsefull diskussion
väcktes av hans uppträdande mot den
akademiska jurisdiktionen (i ett
betänkande 1820 och en skrift
1822). Tills, med K. H.
Anckar-svärd utgav han 1830 ett
Förslag till nationalrepresentation.
Trots sin förgrundsställning
inom juridiken och politiken
vägrade han konsekvent att åtaga
sig de högre poster, som vid olika
tillfällen tilltänktes honom. En
biografi över R. utgavs 1905 av
K. Warburg. —• 2. Mårten R.,
f. 1837, d. 1886, den föreg:s
brorson, språkforskare, prof, i nord,
språk i Uppsala 1877. R:s Bidrag
till läran om de konsonantiska
ljudlagarna (1866) var ett av de
första svenska arbeten, som helt
grundade sig på den moderna
jämförande språkvetenskapens
resultat. — 3. Johan Gustaf
R., f. 1857, sonson till R. 1,
väg-och vattenbyggnadsingenjör, prof,
vid Tekniska högskolan 1903—11.
R. har särskilt verkat för
utredande av vattenlednings-,
vattenavlopps-, vattenkrafts-,
vattenrätts- och farledsfrågor. Genom
sina metoder för framställande av
konstgjort grundvatten har R.
vunnit internationell ryktbarhet.
Richesse oblige [-sjä’ss åbli’j],
fr., ”rikedom förpliktar”,
efter-bildning av noblesse oblige (se
Npbless).
Charles Richet.
Richet [-sjä’], Charles, f.
1850, fransk fysiolog, prof. 1887 i
Paris, har utfört viktiga
undersökningar över
magsaftavsönd-ringens reflex, värmeregulation,
serumterapi m. m. För sin
undersökning över anafylaxi (jfr d.
o.), erhöll han 1913 års Nobelpris
i fysiologi och medicin. R. har
även idkat litterärt författarskap
(romaner, filosofi, fredsfrågor).
Richier [risj-je’], Ligier, f.
omkr. 1500, d. omkr. 1567, fransk
bildhuggare, verksam i
Lothring-en. R. återgav med förkärlek
patetiska ämnen med skrämmande
realism, ss. det berömda Skelettet
(1547) å ett gravmonument i
kyrkan S:t Pierre i Bar-le-Duc.
Richmond [ri’tjmond]. 1.
Villastad i grevsk. Surrey,
England, vid Thames, 1 mil v. om
London. N. om R. ligga vid orten
Kew de berömda Kew Gardens
(se d. oj. 36,000 inv. — 2.
Huvudstad i Virginia, ö. För. Stat.,
vid James River, som genom
upp-muddring är farbar till R. för
större fartyg. R. tillhör Amerikas
i arkitektoniskt avseende mera
intressanta städer. Märkligt är
framför allt Capitolium, byggt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
