Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riddarhusordningen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1113
Riddarhusordningen
1114
i gång s. å., följde av Simon De
la Vallée utarbetade planer,
omfattande en stor anläggning med
dubbla borggårdar i fransk
senrenässansstil. Efter De la Vallées
död leddes bygget av
stenhuggaren Heinrich Wilhelm (1646—
52), av den inkallade holländske
arkitekten Jost Vingboons (1653
—56) och av Jean De la Vallée
(1656—74). R., som fullbordades
efter en betydligt reducerad plan,
stod färdigt omkr. 1675. De i
holländsk klassicism uppförda
fasaderna äro i det stora hela
Vingboons’ verk, medan den rika
takarkitekturen och den
monumentala trapphallen återgå på
ritningar av Jean De la Vallée. Den
stora riddarhussalen en trappa
upp, vars väggar täckas av de
introducerade ätternas
vapensköldar, smyckas av en färgstrålande
plafondmålning av Ehrenstrahl
(färdig 1675) men erhöll f. ö. sin
dekorativa inredning omkr. 1720
genom Göran Josuæ Adelcrantz.
Sydfasaden, som i väntan på
eventuella flyglar lämnats
oavslutad, byggdes färdig av Karl
Fredrik Adelcrantz 1762—65, och
samtidigt härmed ordnades
Riddarhustorget, å vilket adeln 1774
reste Gustav Vasas staty,
modellerad av P. H. L’Archevèque.
1870 tillkommo de små flyglarna
å n. sidan, och 1915—16
omdanades Riddarhustorget i samband
med Vasastodens flyttning.
Riddarhusordningen,
konstitutionell stadga, vilken enl. § 37
R. F. fastställes av K. M:t samt
ridderskapet och adeln gemensamt
och bestämmer formerna för
adelsmötet (se d. o.). Den nu
gällande R. är av 22 juni 1866 med
senare ändringar. Enl. denna
representeras Sveriges ridderskap
och adel, d. v. s. på riddarhuset
introducerade ätter, vid
adelsmö
tet av sina huvudmän vid fyllda
25 år 1. deras fullmäktige
(huvudman är den äldste av den i
varje led äldsta av ättens levande
grenar). Representanterna
tilldelas riddarhuspolletter.
Ett riddarhusutskott på
12 led. förbereder ärendena, av
vilka de som gälla
adelsprivilegier, ändring av R. 1. vissa
ekonomiska frågor erfordra %
majoritet. Vid. utses en
riddarhusdirektion på 7 led. att
förvalta riddarhusets
angelägenheter. Myndig adelsman erlägger
en årlig
riddarhuskapi-tationssavgift. — Under
ståndsriksdagarnas tid var R.
den för adeln ss. riksstånd
gällande författningsstadgan. Den
första R. utfärdades 1626 och
innehöll förordnande om
immatrikule-ring av alla adliga släkter i
Sverige och Finland, fördelade på tre
klasser: herreklassen,
grevar och friherrar, r i d d a r k
lassen, riksrådsättlingar, och
sven-neklassen, den övriga adeln.
Varje adelsman skulle närvara vid
riksdagarna, men rösträtt tillkom
blott ätternas huvudmän; ”alle
andre stånde på golvet––––––—
och höra och tiga”. Av konungen
utsågs att leda församlingen en
lantmarskalk (se d. o.).
Omröstningen skedde klassvis, vilket
innebar övervikt för de fåtaliga
högadliga ätterna gentemot den
talrika lågadeln. 1719 upphävdes
klassindelningen, och adeln fick
rättighet att själv välja
lantmarskalk. R. O. 1723 införde
representationsrätt för ätterna genom
huvudmän 1. deras fullmäktige i st. f.
den redan tidigare mycket
försummade allmänna riksdagsplikten.
En ny R. utfärdades först 1762
och upphävdes 1778, då Gustav
III i huvudsak återinförde 1626
års R. med bibehållande av klass-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
