Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdag - Riksdagens interparlamentariska grupp - Riksdagens verk - Riksdagsbiblioteket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1157 Riksdagens interparlament. grupp—Riksdagsbibl. 1158
konstitutions-, stats-, bevillnings-,
banko- och lagutskotten samt
besvärs- och ekonomiutskottet,
som 1866 ersattes av de
tillfälliga utskotten. Till definitivt
beslut i grundlags-, privilegie- och
bevillningsfrågor krävdes alla
ståndens, i övriga tre stånds
bifall. Kunde ej föreskriven enighet
efter försök till sammanjämkning
uppnås, avgjordes de olika
besluten, särskilt i finansfrågor, genom
samfälld omröstning i förstärkt
utskott med lika många ledamöter
från varje stånd. — Den gamla
ståndsrepresentationen var trots
förbättringen av dess arbetsformer
en tungrodd och otidsenlig
apparat; alltjämt dominerade
ämbetsmännen i dess sammansättning,
och nya samhällselement hade
uppstått, som ej voro
representerade i något stånd. Alltifrån 1809
yrkades på dess ersättande med en
mera tidsenlig R. Partiella
förbättringar genomfördes, framför
allt bruksägarnas representerande
i borgarståndet efter 1830. Sedan
gjorde sig tanken på en radikal
representationsreform allt
starkare gällande, men årtionde efter
årtionde gick under strider om
en- 1. tvåkammarsystem,
samfällda val 1. klassval, lika rösträtt 1.
graderad skala m. m. Först sedan
regeringen under Louis De Geers
kloka ledning med kraft tagit upp
frågan, nådde den sin lösning i och
genom 1866 års
riksdagsordning, som införde den nuv.
representationen på tvä kamrar;
valkollegier för F. K. blevo de
nyinrättade landstingen samt de
största städernas
stadsfullmäktige (till 1921). A. K. utsågs
visserl. med samfällda val (dock
valde till 1909 städer och
landsbygd för sig) och lika rösträtt,
men rösträtten var inskränkt till
män, som ägde fastighet till 1,000
kr:s taxeringsvärde (jämte vissa
ar rendatorer) 1. 800 kr. i inkomst.
För valbarhet till F. K., vars leda
möter saknade arvode, fordrades
att äga fastighet till 80,000 kr:s
värde 1. inkomst på 4,000 kr.
Valperioden var till F. K. 9 år (1909
—21 sex år), till A. K. 3 år (till
1919). Antalet ledamöter i
kamrarna skulle rätta sig efter
folkmängden men fixerades 1894.
Allmän rösträtt infördes för män
1909 i förening med
proportionella val till båda kamrarna;
samtidigt nedsattes
valbarhets-census; 1918—21 utsträcktes
rösträtten och valbarheten även
till kvinnorna. I följd härav ha
båda kamrarna demokratiserats,
F. K. i hög grad, särskilt genom
införande av arvode åt dess led.
(1909), den kommunala
röstskalans reduktion (s. å.) och
slopande (1918). Bland andra nyheter
märkas jordbruksutskottet (1909),
kammarvalda talmän (1921) och
öppen votering (1925).
Riksdagens
interparlamenta-riska grupp, Svenska R.,
organisation av svenska
riksdagsmän, anslutna till interp ar lamen
-tariska unionen. Bildades 1892
under namnet Svensk
parlamentarisk fredskommitté och tog
namnet R. 1915.
Riksdagens verk äro
Riksbanken, Riksgäldskontoret,
Riksdagsbiblioteket samt Justitie- och
Mi-litieombudsmansexpeditionerna.
Riksdagsbiblioteket, grundat
vid riksdagen 1847—48, ett
centralt förvaltningsbibliotek,
avsett för riksdagen, kyrkomötet,
K. M:ts kansli, de centrala
verken och kommittéer. Även
riksdagens arkiv hör under R:s
förvaltning. R. lyder under en styrelse
med av K. M:t utsedd ordf, och
två av riksdagen valda led. Chefen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
