Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagsmannaval - Riksdagsordning - Riksdagstidning - Riksdaler - Riksdeputation - Riksens ständer - Riksfurste - Riksförbundet för Sveriges försvar - Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet - Riksföreståndare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1163 Riksdagsordning—Riksföreståndare 1164
kan inom 10 dagar framföras hos
länsstyrelsen, vars utslag ej kan
överklagas. Röstlängden äger
sedan absolut giltighet, tills nästa
års längd är färdig. De noggranna
föreskrifterna om röstlängden (av
1909) ha nästan gjort slut på de
tidigare så talrika valprocesserna.
Riksdagsordning, se
Riksdag.
Riksdagstidning, periodisk
skrift, som utkommer endast
under pågående riksdag och
behandlar dennas verksamhet. I Sverige
utgåvos R. vid de flesta
riksdagarna 1755—1848.
Riksdaler, förk. rdr, från
början av 1600-t. benämning på de
slagna dalermynten av lödigt
silver (finvikt 25—26 gr.) i
motsats till de undervärdiga
koppar-haltiga markmynten. R. sattes
urspr. = 6 mark, d. v. s. % gång
mer än den i mark räknade dalern,
som utgått från 4-marksmyntet,
s. k. svensk daler.
Genom markmyntförsämringen blev
denna skillnad med tiden allt
större. Sedan riksbanksedlarna
1745 gjorts oinlösliga, uppkom
skillnaden mellan den myntade R.
s p e’ c i e ( rdr specie) och R.
b a’nk o (banksedlar) samt senare
även R. riksgälds
(riksgälds-sedlar). För de båda sistnämnda
infördes 1855 namnet R.
riks-mynt. Se vid. Banko, D a 1 e r
och Mynt sp. 431 f.
Riksdeputation (ty.
Reichs-deputation), ett utskott av
riksständerna i det forna
Tysk-romerska riket. R. tillsattes ss. en
ständerrepresentation mellan
riksdagarna; sedan riksdagen 1663
blivit permanent, förekomma
endast utomordentliga R. med
särskilda uppdrag.
Riksens ständer, se
Riksdag sp. 1153. — R:s bank,
se Riksbanken sp. 1144. —
R:s kontor, se
Riksgäldsko n t o r e t.
Riksfurste (ty. Reichsfürst),
riksomedelbar låntagare i
Tyskromerska riket (riksf riherrar
o. s. v. upp till hertigar och
kurfurstar) ; senare en av kejsaren
utdelad adelstitel.
Riksförbundet för Sveriges
försvar, ett i anledning av 1925
års riksdagsbeslut om ny
försvars-ordning bildat förbund, som vill
verka för ett starkare
försvars-väsen genom att väcka och
underhålla enskildas intresse för
försvarets organisation och för frivillig
utbildning i dess tjänst.
Riksföreningen för
svenskhetens bevarande i utlandet, en på
initiativ av prof. Vilhelm
Lundström (se denne) 1908 stiftad
förening med uppgift att hos
svenskarna i utlandet väcka och
underhålla intresset för hemlandets
kultur och språk samt för bevarandet
av nationell egenart. R. upprättar
och stöder svenska skolor samt
sprider svenska böcker i utlandet,
har bl. a. medverkat till
upprättandet av och ekonomiskt
understött svenska lektorat vid
utländska universitet och Birkas’
lantmanna- och folkhögskola i
Estland samt utger tidningen
Allsvensk samling. R., vars
stadgar stadfästes av K. M:t 1921,
står under en överstyrelse med
av K. M:t förordnad ordf.
Riksföreståndare, person, som
för regeringen under konungs
omyndighet, sjukdom 1. frånvaro
från riket 1. då ingen konung
finnes. Vid flera tillfällen under
de svensk-danska unionsstriderna,
då ingen erkänd konung fanns,
genomdrevs från
svenskt-natio-nellt håll tillsättandet av en r i k s
-hövitsman (Engelbrekt och,
jan.—aug. 1521, Gustav Vasa) 1.
R. (Karl Knutsson, Oxenstier-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
