- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / IX. Park-Sagån /
1199-1200

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rio ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1199

Rio de Oro—Rio Negro

1200

den c:a 5 km. långa,
marmorbe-lagda och palmplanterade
promenaden Avenida Beira Mar.
Arkitekturen, sådan den representeras
av de offentliga byggnaderna och
de förmögnas palats, utmärkes av
en slösande ornamentrikedom och
materialprakt. Gatubelysningen
är överdådig, och nattetid gör
staden, sedd från de omgivande
höjderna, ett sagolikt intryck. R.
har flera vackra, av klimatet
gynnade parker, främst Botaniska
trädgården, som har världsrykte.
— Sommartid flyttar en stor del
av befolkningen upp i bergen till
de mondäna villastäderna
Petro-polis och Therezopolis 1. till den
stora badorten Copacabana vid
Riobuktens mynning. —
Ärkebiskopssäte. Universitet,
national-bibliotek, Oswaldo Cruz’
bakteriologiska institut. — R. är främst
en betydande handelsstad (export
av kaffe, tobak, socker, hudar;
import av livsmedel, textilvaror,
maskiner) och har regelbunden
ångbåtstrafik till alla större
hamnar i Amerika och Europa.
Industrin utvecklas raskt (bl. a.
livsmedels-, textil-, tobaks- och
möbelindustri). Rikt förgrenat
spår-vägsnät; från R. utgå flera
järnvägar. — R. anlades av
portugiserna 1566 och blev 1762
Brasiliens huvudstad (jfr
Brasilien sp. 505).

Rio de Oro [å’rå], sp.
”guldfloden”, spansk koloni i n.v.
Sahara, vid Atlanten. R.
proklamerades som protektorat 1885 och
lyder under Kanarieöarna. 283,000
kvkm. 500 inv. (utom nomader).

Rio Gila [ri’åo dja’jlo], Gila
River, vänsterbiflod till Rio
Colorado del Occidente, i Arizona,
s.v. För. Stat. 950 km.

Ri’o Gra’nde, sp., port. [gra’i]-],
”stora floden”. 1. Flod i
Väst-Afrika, genomflvter Port, Guinea

och mynnar i Atlanten vid
Bissa-gosöarna. 400 km. — 2. Se A r a
-guaya. — 3. R. del N or t e,
flod i Nord-Amerika, upprinner i
Colorado, För. Stat., flyter med
stritt lopp i s.ö. huvudriktning,
bildande gräns mellan För. Stat,
och Mexiko, samt mynnar i
Mexikanska bukten. Segelbar endast i
nedersta loppet. 2,800 km. 570,000
kvkm:s flodområde. — 4. R. de
M i n a s, se P a r a n å 1. —-5.
R. de Santiago, i övre loppet
Rio de Lerma, flod i mell.
Mexiko, upprinner på Anahuac och
mynnar i Stilla havet på c:a 22°
n. br. 800 km. — 6. R. d o N o r t e,
kuststat i ö. Brasilien. Jordbruk
(bomull, socker) ; boskapsskötsel.
57,485 kvkm. 0,6 mill. inv.
Huvudstad Natal. — 7. R. d o S u 1,
Brasiliens sydligaste stat, vid
Atlanten på gränsen mot Uruguay och
Argentina. R. är ett högland,
avbrutet av slätter och breda dalar.
Boskapsskötsel (export av torkat
kött, hudar), jordbruk,
bergsbruk; insamling av mate. 236,553
kvkm. 2,4 mill. inv., därav många
tyskar. Huvudstad Porto Alegre.

Rioja [-å’cha], se La R i o j a.

Ri’o Muni [mo’-], se
Guinea 4.

Rion [-å’n], flod i Georgien,
Ryssland, mynnar i Svarta havet.
315 km., därav 84 segelbara.

Ri’o Ne’gro, sp. och port.,
”svarta floden”. 1. Amasonflodens
största vänsterbiflod, upprinner
på Colombias llanos, mottar från
Orinoco Casiquiare (se d. o.),
genomflyter i s.ö. riktning med brett
lopp n. Brasilien och utfaller på
60° v. 1. Största biflod Rio Branco
(från v.). 2,300 km. — 2. Flod i
Argentina, bildas av två
källflo-der vid Andernas fot och
utmynnar i Atlanten på 41° s. br. 575
km, — 3. Territorium i s. Argen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:22:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/9/0608.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free