Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rio Tinto ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1203
Rire—Ris
1204
Ris. Blomställning (i mitten småax).
sco’ticus, är införd frän Skottland
till s.v. Sveriges ljungmarker. —
Framför allt dalripan är föremål
för jakt. Den jagas med stående
hund (jfr Jakt sp. 28) och
fångas i snaror. — Fridlysta.
Rire, le Rire [la rir]
(fr., skrattet), en 1894 grundad
fransk skämttidning. I R. ha
åtskilliga av Frankrikes främsta
skämttecknare, bl. a. Forain,
medverkat.
Ris. 1- Ory’za sati’va (fam.
Gramfneae), i Asiens varma
länder urspr. inhemskt, intill
meterhögt sädesslag med yviga
blomvippor. R. har sedan förhistorisk
tid odlats där och i Afrika
samt odlas i nutiden i så gott
som alla varma trakter, i Europa
i större omfattning blott i n.
Italien och i Spanien. R. lämnar
det viktigaste födoämnet för
större delen av Asiens befolkning.
Världsskörden beräknades 1925
till 120—130 mill. ton, därav 47,5
mill. i Britt. Indien och c:a 36
mill. i övriga länder utom Kina.
Imp. till Sverige 1924 c:a 14,000
ton oskalat R., gryn etc. — R.
odlas i en mängd sorter, det stora
flertalet tillhörande vanligt R.
1. sumpris, som under större
delen av växttiden växer i över
fältet uppdämt vatten (jfr ill. till
Asien sp. 739—740). I Asien
uppdragas ofta vid sådd små
plantor, som sedan för hand
utplanteras. Kort före skörden
torrläggas fäjten. B e r g s r i s,
var. monta’na, som odlas i
kargare trakter och icke behöver
bevattning, lämnar mindre och
sämre skörd. En tredje typ
är klibbris, var. glutino’sa,
vars korn vid kokning bilda en
klibbig massa; det innehåller
mindre stärkelse men mera socker
och dextrin än vanligt R. och
användes mest till beredning av
spritdrycker (saké, ar ra k).
— Riskornen omslutas fast av
inneragnarna, r i s s k a 1. Oskalat
ris kallas p a’ d d y, skalat
stundom b rass (handelsterm). Vid
risets beredning till föda,
huvudsaki. gryn, avskalas risskalen,
vilka som föga smältbara nästan
sakna fodervärde och huvudsaki.
användas till packningsmaterial
men även förmalda, utprånglas
under den orätta benämningen
riskli 1. inblandas i verkligt r i s
-kli. Det senare utgöres av den
tunna fruktväggen,
”silverhinnan”, och kärnans yttersta,
glu-tenhaltiga lager, som avlägsnas
vid grynens polering. Riskliet,
även kallat risfodermjöl,
är ett värdefullt fodermedel, mest
använt vid svingödning. Av
grynen beredes även stärkelse
(rismjöl). Då folket huvudsaki. lever
av polerat ris, ss. vanl. är fallet i
Öst-Asien, framkallas därav
beri-beri (se d. o.), beroende på
saknaden av B-vitamin, som
huvudsaki. finnes i de avpolerade
delarna. — 2. Se B u ske.
Ris (mlty. ris, urspr. av arab.
rizma, papperspacke), enhet för
pappersräkning. Svenskt R.
innehåller 500 ark, engelskt R. 480
ark. Dubbelvikta papper försäljas
i detaljhandeln i tern om 5
ark (svensk räkning) 1. 6 ark
(engelsk). 5 tern (resp. 4) bilda
en bok, 20 böcker ett R.
Tryck-papper och ovikt papper räknas i
antal tqsen 1. i yikt. Vissa
special
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
