Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ritning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1209
Ritning—Rivas
1210
erforderliga hjälpmedel, ss.
ritbrä-de, linjal, vinkelhakar, ritpapper,
blyerts och tusch m. m. samt
rit-instrument, oftast samlade i ett
cirkelbestick (se d. o.).
Ritning, se Teckning.
Ritorne’11 (ital. ritornello,
omkväde), urspr. en medeltida
italiensk diktart med
refrängar-tad upprepning av texten, från
1600-t. benämning på
instrumentala för-, mellan- och efterspel i
vokala tonsättningar.
RitoTno, se Ristorn o.
Ritpapper framställes av segt
fibermaterial, ss. grövre lump 1.
oblekt vedcellulosa, och limmas så
hårt, att ritning kan ske även å
ett raderat ställe. R. för
konstnärliga ändamål bibringas oftast en
matt, kornig yta, vanl. genom
naturlig flockbildning under
framställningen, mera sällan genom
pressning.
Ritschl, A 1 b r e c h t, f. 1822,
d. 1889, tysk protestantisk teolog,
prof, i Bonn 1852, i Göttingen
1864. Anknytande till Luther och
i synnerhet Kant, utvecklade R. en
egenartad, starkt personligt och
etiskt orienterad och mot
metafysik och mystik avog
totaluppfattning av kristendomen. Hans
huvudarbeten äro Die christliche
Lehre von der Rechtfertigung und
Versöhnung, 3 bd, 1870—74, och
Geschichte des Pietismus, 3 bd,
1880—86. R. rönte från många
håll motsägelse men vann också
talrika och 1 ängivna lärjungar (i
Tyskland framför allt Harnack
och W. Herrmann, i Sverige Fr.
Fehr). Frånsett vissa tankar är
hans åskådning numera föråldrad.
Ritskubb, se Up p r i t sn i ng.
Ri’tter. 1. J oh ann
Wilhelm R., f. 1776, d. 1810, tysk
fysiker, upptäckte 1801 det
ultravioletta ljuset. — 2. K a r 1 R., f.
1779, d. 1859, tysk geograf, prof, i
Berlin 1820. R:s huvudverk är
Die Erdkunde im Verhältnis zur
Natur und zur Geschichte des
Menschen (2 bd, 1817—18; 2:a
uppl. 19 bd, 1822—59). Se vid.
Geografi.
Ri’tter, ty., riddare, i Tyskland
och Österrike före adelskapets
avskaffande titel för en del av
lågadeln, dels vid personligt adelskap
i förening med riddarvärdighet av
vissa ordnar, dels (i Österrike och
Bayern) inom en högre rangklass
av ärftlig lågadel.
RituaT (jfr Rit), fastställd
ordning (spec. för kyrkliga
förrättningar). — Adj.: ritu’ell.
— Ritual i’ster, sådana som
lägga stor vikt vid
gudstjänstceremonierna (r i t u a 1 i’ s m).
Ritualmord, mord, som begås
för att för kultiska syften
åtkomma en människas blod.
Beskyllningar för dylika mord ha, utan
någon som helst grund, alltifrån
1100-t. riktats mot judarna av
deras fanatiska fiender. Liknande
beskyllningar, delvis trol. spridda
av judarna, riktades under 100-t.
mot de kristna på grund av deras
nattvardsfirande.
Riukiuöarna, se R y u k y u
-ö a r n a.
Riva, se Borragin aceae.
Ri’va, se Gardasjön.
Riva’! (lat. rivaTis),
medtävlare (särskilt i kärlek). — Verb:
rivalis e’ra. — Rivalite’ t,
tävlan; svartsjuka.
Rivare, vägmaskin, som
användes för att vid
omläggningsarbe-ten luckra upp makadamiserade
o. a. hårda vägbanor. R. är ett
vanl. tre- 1. fyrhjuligt, tungt
åkdon med tänder, vilkas rivdjup
kan regleras.
Ri’vas, Ängel, f. 1791, d. 1865,
hertig, spansk skald och diplomat.
R. är en av banbrytarna för
romantiken i spansk litteratur. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
