Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rode ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1231
Roden—Rodhe
1232
trätt som skönlitterär författare.
— 2. Helge R., f. 1870, den
föreg:s broder, dansk författare.
R., som från början anslöt till
1890-t:s symbolistiska och
mystiska strömningar, har främst
framträtt som lyriker (bl. a.
Ariel, 1914, och Den stille Have,
1922). Han har även skrivit en
rad skådespel, av vilka flera
behandla aktuella ämnen.
Roden (fsv. Ropin av roper,
rodd), fordom benämning på de
kusttrakter i Svealand, där leding
(se d. o.) utgjordes. R. styrdes
under äldre medeltiden vanl. av
jarlen (se d. o.), ledingens
befälhavare.
Rodenbach [-ba’kk], Georges,
f. 1855, d. 1898, belgisk författare.
R. skrev romaner av en vekt
lyrisk prägel, i vilka han ofta
tolkade gamla städers
melankoliska charm (Bruges la morte,
1892; Det döda Brügge, 1904;
Le carillonneur, 1897;
Klockspelaren 1918).
Roder. Skeppsb. Platta av trä
1. järn för styrning av fartyg. R.
består av roderblad och
hj ärtstock. Vid den senare är
fästad ror p inne (på.småbåtar
kallad rorkult), rorskädda
1. k v a d r a’ n t, varmed R.
manövreras. R. upphänges medelst
fingerlingar i maljor i akter- 1.
ror stäven (jfr Akter) och
stöder med hältappen mot ett
ut-språng å kölen. Rörelsen i sidled
begränsas av stoppklackar.
Från roderbladet utgå åt sidorna
korta järnarmar, från vilka n o t
-taljeskänklingarna leda
till fartygssidorna. I den händelse
fartygets styrinrättning skulle bli
obrukbar, huggas nottal j or i
skänklingarna, så att fartyget
därigenom kan styras. —
Järnroder kunna antingen vara helt av
stålgjutgods 1. ock bestå av en
smidd ram, på vilken plåtar äro
nitade. — Bala’nsroder ha en
del (högst %) av roderytan
placerad för om hjärtstocken,
varigenom R. blir mera lättrörligt och
kräver mindre kraft för
manövreringen. — För roder, placerade
under kölen förut och vanl.
upphissbara i brunnar, öka fartygets
manöverförmåga, spec. vid
back-ning, och användas därför bl. a. på
färjor. — Från rorskäddan 1.
kvadranten går
rörledningen (av järnstänger, kätting 1.
wire) till styrinrättningen (se d.
o.). — R o r v i n k e 1, den vinkel
R. gör med långskeppslinjen.
Största roderverkan erhälles vid
en vinkel av c:a 35°. — Jfr
Flygplan sp. 199 f. och R e
-v e r s i n g rudder.
Rodhe. 1- Bengt Karl R.,
f. 1834, d. 1897, skolman,
grundare av en skola i Göteborg, utgav
bl. a. en mycket använd läsebok
för småskolan. — 2. E v a R., f.
1836, d. 1919,
skolföreståndarinna, grundade 1881 ”Eva Rodhes
praktiska arbetsskola” i Göteborg.
— 3. Edvard Herman R., f.
1845, kusin til] R. 2, kyrkoherde
i Karlshamn 1879, i Norrköping
1884, biskop i Göteborg 1888. R:s
kyrkliga ståndpunkt har präglats
såväl av den gamla lundensiska
högkyrkligheten som av den
schartauanska riktningen. — 4.
E m i 1 R., f. 1863, brorson till R.
2, skolman, lektor i Göteborg
1901, har gjort stora insatser för
undervisningen i främmande
levande språk och på detta område
utövat en omfattande
författarverksamhet. — 5. Edvard
Magnus R., f. 1878, son till
R. 3, prof, i praktisk teologi i
Uppsala 1912, i Lund 1919,
domprost i Lund 1923, biskop där
1925. Bland hans arbeten märkas
Studier i den svenska reforma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
