Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roland ... - Rolland, Romain
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1243
Rolf Krake—Rolland
1244
Romain Rolland.
rikes största hjältar. R. skildrar,
hur Roland under ett Karl den
stores härnadståg till Spanien
utsättes för förräderi från sin
styvfader Ganelons sida och,
sedan Karl med huvudhären redan
nått in i Frankrike, med sin
eftertrupp överfalles och
nedgö-res vid Roncesvalles i Pyrenéerna
av saracenerna under konung
Mar-silje. Genom att blåsa i sitt
oli-fanthorn tillkallar Roland
slutligen Karl, vilken finner honom
döende, hämnas och fördriver
samt nedgör saracenerna. Jfr
Chanson de geste och Basker.
Rolf Krake, dansk konung, trol.
från 500-t., hjälten i en
omfattande sagokrets, där han
framträder som en mäktig härkonung,
vilken slutligen svekfullt dräpes
av en anförvant. Jfr B j a r k e
-m a a 1.
RoTfsen, Nord ahl, f. 1848,
norsk skolman och författare, har
utgivit en mycket använd läsebok
för den norska folkskolan samt
läroböcker i världshistoria.
Rolfstorp, socken i Hall. 1.,
jämte Grimeton pastorat i
Göteborgs stift. 1,145 inv.
Roll, A 1 f r e d, f. 1846, d. 1919,
fransk målare, skildrade bl. a.
samtidshistoriska, mytologiska
och allegoriska motiv i
monumentala kompositioner och eleganta
salongstavlor, som med sin sobra
teknik och blonda, läckra kolorit
utövat inflytande på 1880-t:s
Parissvenskar.
Roll (fr. röle, urspr. rulle),
de repliker, som en skådespelare
har att framsäga, 1. den person,
han har att framställa; i
överförd bet.: antaget sätt, låtsad
karaktär; uppgift, ställning. —
Spela (stor, liten) R., ha
(stor, liten) betydelse.
Rolland [-la’q], Romain, f.
1866, fransk författare. R., som
1895—1912 var verksam ss.
lärare i konst- och musikhistoria i
Paris, har utgivit flera
entusiastiskt hållna biografier, bl. a.
över Beethoven och Michelangelo.
Sina idéer om en folklig teater
har han sökt tillämpa i en rad
dramer, bl. a. Théåtre de la
révolution (1898—1902,
inneslutande Lcs loups, Vargarna, 1917,
Danton, sv. övers, s. å., uppf. i
Sthlm 1920, Le quatorze juillet,
Den fjortonde juli, 1917). Sin
främsta berömmelse har dock R.
vunnit med romanen
Jean-Chri-stophe (10 bd, 1904—12; sv.
övers. 1913—18), en
”bildningsroman”, som i sin skildring
(delvis i anslutning till Beethovens
levnadsöden) av en musikers liv
på samma gång ger en storslagen
skildring av en konstnärs
utveckling och kamp och utgör en
lidelsefull uppgörelse med samtiden. Den
idealitet och de strävanden att
finna föreningspunkter mellan tysk
och fransk anda, som framträda
i detta arbete, prägla även R:s
hållning under världskriget
(Au-dessus de la mélée, 1915; Ovan
stridsvimlet, 1916). Bland R:s
senare arbeten märkas romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
