Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rom, huvudstad i Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1255
Rom
1256
Rom. Rundtempel på Piazza Bocca della
Veritå.
av vars cellamur nyligen rester
anträffats. — Republikens R. var
en illa byggd stad. Gatorna voro
trånga gränder, som klättrade
uppför de branta höjderna,
husen voro av lufttorkat tegel, och
först mot republikens slut började
skönhetens och hygienens krav
beaktas. Den första stora
vattenledningen, Aqua Appia, som hade
en längd av 66 km. och
dagligen tillförde R. 115,000 kbm.
vatten, byggdes visserl. redan 312
f. Kr., och före kejsartiden
till-kommo tre andra akvedukter (se
d. o.). Förutom
vattenledningarna, ett par senare till
kyrkor förvandlade tempel, det
lilla rundtemplet pä Piazza
Bocca della Verita och den
närbelägna Santa Maria
Egi-ziaca, samt några byggnadsrester
på Forum (se nedan) återstår av
offentliga byggnader från
republiken endast det omkr. 70 f. Kr. på
Capitolium, i sänkan mellan
borgen och Jupitertemplet, uppförda
Tabulariet (arkivet), ingående i
nuv. Senatorspalatsets
undervåning mot Forum, samt det
nedan
för liggande fängelset, som
förvandlats till kyrkan San Pietro
in Carcere och som troligen urspr.
varit en förhistorisk kupolgrav.
Av privathus återstår blott det
s. k. Livias hus på Palatinen,
som beboddes av Tiberius’
föräldrar och som i några rum har
ytterst märkliga väggmålningar
(se ill. till Målarkonst
sp. 459 f.). — Under
kejsartiden förvandlades R. till en
praktstad och utvidgades starkt.
En ny mur, i stort sett
motsvarande den nuv. på vänstra stranden,
uppfördes på 270-t. e. Kr. av
kej-sar Aurelianus med tanke på det
hotande barbaranfallet. Genom
denna införlivades Janiculum,
Pincius och hela Marsfältet med
stadsområdet. Gatorna i denna
kejsarstad, som på 100-t. e. Kr.
torde räknat omkr. 1 mill. inv.,
voro fortfarande trånga,
bostäderna fula hyreskaserner, i vilka
romaren endast tillbragte natten,
under det att han under dagen
vistades i offentliga byggnader.
Dessa voro av olika slag:
basilikor, cirkus, teatrar, amfiteatrar,
portiker m. m. — Stadens
arkitektoniska centrum var Forum
Romanum, till vilket ledde flera
gator, främst Sacra Via (den
heliga gatan). Forums förvandling
till ett prakttorg och det
politiska livets medelpunkt hade
inletts redan av Caesar. Urspr.
bestod det av två delar, det egentliga
Forum, som var ett
oregelbundet marknadstorg med två
saluhallar av trä, Tabernae
vete-res och novae, under republikens
senare tid ersatta av fyra
sten-basilikor, samt den politiska
samlingsplatsen, Comitium, med
senatens äldsta ämbetslokal, Curia
Hostilia. Dessa platser förenades
av Caesar, och under kejsartiden
utvecklades härav ett rektangu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
