Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1331
Rosaceae—Rose
1332
romantiska läggning kom till
uttryck. Vissa av hans smärre
figurkompositioner ha ett fantastiskt
drag, som närmar dem till
Rem-brandt, och i sina landskap för
han in en ljusbehandling, som
förebådar rokokon. Han var även
en framstående etsare. — 2.
Pietro R., f. 1815, d. 1891,
italiensk arkeolog, ledde 1861—74
utgrävningar på Palatinen och
Forum i Rom.
Rosa’ceae, växtfamilj (ordn.
RosaTes), med c:a 2,000 arter,
mest i tempererade trakter. De ha
vanl. regelbundna, 5-taliga
blommor med talrika ståndare och ofta
apokarpt gynoeceum. Frukten är
en nöt, kapsel, stenfrukt 1. ofta en
köttig skenfrukt, ss. ”äpplefrukt”
hos äpple, päron, rönn, oxel,
hag-torn, mispel, kvitten m. fl., nypon
hos Ro’sa, smultron hos
Fraga’-ria. I övrigt höra hit bl. a.
Alche-miTla, Amela’nchier, PotentiTla,
Pru’nus, Ru’bus och Spirad a.
Många äro ekonomiskt viktiga.
RosaTes, växtordning,
tillhörande Dicotyledo’neae. Hit höra
bl. a. fam. Crassula’ceae,
Hama-melida’ceae (se S t o r a x),
Legu-mino’sae, Platana’ceae (se
Platan), Rosa’ceae, Saxifraga’ceae.
Rosali’n, se C i t r u s sp. 1295.
Rosami’ner, blåa
trifenylme-tanfärgämnen med gul
fluor-escens.
Rosanili’n, detsamma som
fuk-sin. Se Färgämnen sp. 865.
Rosa’rio, Argentinas näst
största stad, belägen i prov.
Santa Fe, vid Par ana (se d. o.
1), 345 km. från Buenos Aires.
Kvarn- och sockerindustri. Stor
export av spannmål, socker, ull,
hudar, quebracho m. m. Goda
järnvägsförbindelser med bl. a.
norra Argentina, vars främsta
exporthamn R. är. 265,000 inv.
— R. grundades omkr. 1725.
Ro’sa ro’rans bonitaTem, lat.,
”ros, som dryper godhetens dagg”,
hymn av Nicolaus Hermanni (se
d. o.). Jfr Norman 2.
Rosberg, Johan Evert, f.
1864, finländsk geograf, prof, i
Helsingfors. R. har bl. a. utgivit
arbeten i fysisk geografi och en
stor jordbeskrivning, Land och
folk (2 dir, 2:a uppk, 1925—26).
Roscelli’nus av Compiègne,
f. omkr. 1050, dödsår okänt,
fransk teolog och filosof. Se Me
-deltidsfilosofi sp. 1423.
Ro’scher. 1. Wilhelm R., f.
1817, d. 1894, tysk
nationalekonom, prof, i Leipzig 1848. R.
räknas som grundaren av den
historiska skolan inom den tyska
nationalekonomin. — 2. Wilhelm
R., f. 1845, d. 1923, den föreg:s
son, tysk klassisk filolog och
mytolog, utgav Ausführliches
Lexikon der griechischen und
römischen Mythologie (5 dir, från
1884).
Roscoe [rå’sskåo], sir Henry
En f ield, f. 1833, d. 1915,
engelsk kemist, prof, i Manchester
1857—87, huvudsaki. verksam
inom oorganiska och fysikaliska
kemin (jfr Fotokemi).
Roscommon [råskå’mmon], 1.
Grevskap i prov. Connaught,
Irländska fristaten. Huvudnäring
boskapsskötsel. 95,000 inv. — 2.
Huvudstad i R. 1. 2,000 inv.
Rose [råos]. 1. Se
Strath-n a i r n. — 2. John Holland
R., f. 1855, engelsk historiker,
prof, i Cambridge 1919. R., som
först gjorde sig bekant ss.
Napo-leonsforskare, framför allt med
The Life of Napoleon I (2 bd,
1902; Napoleon, 2 bd, 1907), har
på senare år utgivit flera
värdefulla arbeten om den moderna
tidens och världskrigets historia.
Rose [rå’se], framstående tysk
kemistsläkt. 1. Valentin R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
