Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133? v. Rosén—Rosenbergmaskin 1338
ende bantustammar. R. har bl. a.
skrivit Träskfolket (1916) och En
förgången värld (1919).
v. Rosén, Erik Gabriel, f.
1775, d. 1866, frih., ämbetsman
och musiker, blev 1825 justitieråd
och var 1836—45 president i Svea
hovrätt. Utmärkt kännare av
orgelns byggnad, ansågs R. som
sin tids skickligaste svenska
organist. Han verkade som organist
från 1797 i Klara och 1800—25
i Storkyrkans förs, i Sthlm.
Rosén. 1. Sven R., f. 1708, d.
1750, pietist, kyrkoherdeson från
Västergötland, på 1730-t. en av
den radikala pietismens ledare,
1741 landsförvist, övergick 1743
till brödraförsamlingen, i vars
tjänst han från 1746 verkade i
Nord-Ämerika. R. var en mäktig
religiös personlighet och den
förste, som i Sverige principiellt
hävdade religionsfrihet. — 2.
Johan Magnus R., f. 1806,
d. 1885, författare, journalist och
musiker, utgav 1832—33
Nordmannaharpan samt med E. Drake
Tidning för teater och musik
(1835—36). — 3. Karl R., f.
1874, geodet, prof, vid
generalstaben 1905. Ss. föreståndare för
generalstabens geodetiska
avdelning leder R. Sveriges
triangelmätning. Han har nedlagt stora
förtjänster för att i samarbete
med övriga öster sjöstater ernå
ett möjligast noggrant
triangelnät över östersjön. R. är en av
initiativtagarna till och
redaktörerna för Nordisk Världsatlas.
— 4. Gustav R., f. 1876,
publicist, politiker. Tidigare bl. a.
underbefäl vid artilleriet och
järnvägsarbetare, blev R. 1902
redaktör för Västerbottenskuriren
i Umeå och har där bedrivit
livlig polemisk journalistik och
för-budspropaganda. Led. av
stadsfullmäktige i Umeå och av
Västerbottens läns landsting (i
båda korporationerna på senare
år ordf.), är R. sedan 1911 led. av
F. K. och har väckt
uppmärksamhet för sitt energiska arbete inom
statsrevisionen, vars ordf, han
blev 1922. Från liberala
samlingspartiet övergick R. till frisinnade
folkpartiet och ingick 1926 ss.
försvarsminister i C. G. Ekmans
ministär. — Se även Rosén v.
Rosenstein.
Rosenaprikos, se P r u n u s.
Rosenberg. L Johan Olof R.,
f. 1840, d. 1926, kemist, prof, vid
Tekniska högskolan 1877—1906,
gjorde värdefulla undersökningar
inom oorganiska kemin, särskilt
rör. nitrosvavel järnföreningar,
vilkas konstitution han fastställt.
— 2. 011 o R., f. 1872, den
föregzs son, botanist, 1911 prof,
vid Stockholms högskola, har
utfört banbrytande cytologiska
ärft-lighetsundersökningar. Bl. a. har
R. undersökt reduktionsdelningen
hos hybrider (spec. mellan arter
med olika kromosomantal) samt
möjligheten för uppkomst genom
korsning av former med
fördubblat kromosomantal, upptäckt
apospori hos högre växter
(Hiera’-cium) m. m. Han har utövat stort
inflytande som lärare. — 3. H i 1
-d i n g R., f. 1892, pianist och
tonsättare, har delvis med anslutning
till modernistiska riktningar bl. a.
tonsatt stycken för orkester (en
symfoni, fantasistycken m. m.),
kammarmusik och sånger.
Rosenbergmaskin, en
likströmsgenerator, som trots starkt
växlande varvantal 1. belastning
alltid avger samma strömstyrka.
Vid konstant belastning är även
spänningen konstant. Maskinen,
som uppfanns av den
österrikiske ingenjören Emanuel
Rosenberg, f. 1872,
arbetar med tre skilda magnetfält.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
