Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rothår ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1379
Rotorfartyg
1380
Rotorfartyg. v vindtryck, t tvärkraft, k
resultant, r rotationsriktning, d är den
framåtdrivande kraften och s onyttig
sidokraft, om fartygets långskeppslinje
har läget b—b. I läget a—a är d noll.
0,6 ggr vindhastighetens kvadrat
(i m./sek.) 1. c:a 10 ggr större än
maximitrycket å ett vanligt segel.
Utan skivorna blir tvärkraften
väsentligt mindre; den är vidare
något större vid smäckrare och
något mindre vid grövre cylindrar.
— Då förhållandet mellan
cylinderytans och vindens hastighet
ökas, växer vindtrycket till en
början långsammare, sedan hastigare
än tvärkraften. Den av vindtryck
och tvärkraft sammansatta
kraft-resultanten vrider sig alltså vid
ökning av varvantalet till en
början från vindriktningen för att
sedan återgå. Maximiavvikningen
från vindriktningen inträffar, då
cylinderns periferihastighet är 2
ggr större än vindhastigheten och
utgör (för en cylinder av
ovannämnda form) c:a 74°. När
periferihastigheten ökats till fyra ggr
vindhastigheten, avviker
resultan-ten endast c:a 60° men har i
stället nått maximum i styrka. Enär
den framdrivande kraften är noll
(se fig.), då resultanten är
riktad tvärskepps, kan ett R. med
rotorer av ovannämnda form
(även om man frånser vindtrycket
mot skrovet) ej gå högre upp i
vinden, än att densamma kommer
in 74° för om tvärs (se
Segling). Ju smäckrare rotorn är,
desto högre kan R. gå upp i
vinden. Rotationsriktningen
omkastas, allteftersom vinden kommer
in från styrbord 1. babord; vid
ak-terlig vind hålles rotorn stilla. —
Magnuseffekten förklaras på
följande sätt. På den sida, där ytan
rör sig med vinden, är
vindhastigheten större än på motsatta sidan..
Denna ökning av vindhastigheten
på ena sidan av cylindern och
minskning på den andra är
liktydig med minskning, resp, ökning av
trycket, varav tryckminskningen
(sugverkan) är den
betydelsefullare. Över cylinderns ändar
strömmar luft från tryck- till sugsidan,
så att tryckskillnaden och därmed
tvärkraften minskas. Denna
ut-jämningsström över ändarna
hindras delvis av de ovannämnda
änd-skivorna (samt däcket å R.). —
För att hålla rotorn i gång kräves
en särskild motor. Den för
rotationen erforderliga motoreffekten
ökas med varvantalet. Vid
gynnsam vindriktning (vinden något
akter om tvärs) blir den
tillgodogjorda vindeffekten flera ggr
större än den erforderliga
motoreffekten. Vid ogynnsam vind (i
närheten av rak med- 1. motvind)
kan det bli fördelaktigare att låta
motorn verka direkt på en
propeller. I detta förhållande ligger en
allvarlig begränsning för R:s
praktiska användbarhet. Fördelen
hos R. skulle främst bestå däri,
att det kräver mindre besättning
än ett vanligt segelfartyg. De
driftsekonomiska resultaten vid
hittills utförda prov med R. ha ej
varit gynnsamma men torde dock
ännu icke få anses utslagsgivande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
