Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rubricera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1411
Ruda—Rudbeck
1412
Olof Rudbeck d. ä. Mälnlng av Martin
van Meytens d. ä. (Uppsala univ.)
över hela Sverige. Jungfrubär och
blåhallon äro av ringa värde, de
övriga förtäras allmänt och
begagnas till sylt m. m., hallon även
i medicinen (hallonsirap). Hallon
odlas allmänt (mest i häckar inom
trästöd, på djup, väl gödslad
jord), björnbär, spec.
amerikanska sorter, på sina håll. Av
parasiter på hallon märkas
hallon-änger (hallonmask).
Ruda, se K a r p a r.
Ruda, järnvägsstation i Högsby
skn, Kalmar 1., vid
Kalmar—-Berga, R.—Oskarshamns och R.—
Älghults järnvägar.
Ruda—Oskarshamns järnväg
(R. O. J.), en 32,6 km. lång
järnväg från Ruda till Oskarshamn.
Spårvidd 0,891 m. öppnad för
trafik 1907. Äg. Ruda—Finsjö—
Oskarshamns järnvägs a. b.
Trafikeras tills, med Ruda—Älghults
järnväg.
Ruda—Älghults järnväg (R.
Ä. J.), en 47,5 km. lång järnväg
från Ruda till Älghultsby.
Spårvidd 0,891 m. I sin helhet
öpp
nad för trafik 1923. Äg. R:s a. b.
Trafikeras tills, med Ruda—
Oskarshamns järnväg.
Rudbeck. 1. Olof R. d. ä., f.
1630, d. 1702, son till Johannes
Rudbeckius (se d. o.),
vetenskapsman, prof, i medicin i Uppsala
1660 samt under flera år univ:s
rektor. Som student ägnade han
sig först åt anatomin och
upptäckte leverns lymfkärl samt
dessas förbindelse med bröstgången
(1651). På bekostnad bl. a. av
drottning Kristina studerade han
i Holland 1653—54, där hans håg
väcktes för botaniken. Som
botanist gjorde han sig senare känd
bl. a. genom ett storartat, tills,
med sonen (se R. 2) utarbetat
planschverk, Ca’mpi Ely’sii
(1701—02), varav likväl blott 2
dir utkommo, medan över 6,200
för verket avsedda växtplanscher
finnas bevarade. Han anlade även
Uppsala univ:s första botaniska
trädgård (jfr Botanisk
trädgård). I Uppsala inrättade han
vid. en anatomisk lärosal, ridhus,
akademiskt musikkapell m. m.
samt undervisade i vitt skilda
ämnen. R., som även hade stora
mekaniska anlag, lät vid
kvarnfallet i Uppsala uppföra ett
”ma-nufakturhus”, där ett vattenhjul
drev 20 olika maskiner och där
han lämnade undervisning åt
ingenjörer, bergsmän, lantmätare
m. fl. R:s arbeten gynnades av
universitetskanslern M. G. De la
Gardie men de ansträngde
universitetets ekonomi, och detta jämte
R:s självrådighet bragte honom i
skarp konflikt med hans kolleger
(från 1670). Sedan han 1691
överlämnat professuren åt sin son (se
R. 2), ägnade han sig huvudsaki.
åt arbetet med Campi Elysii
samt sitt andra huvudverk A tland
eller Manheim (”Atlantican”, 1679
—-1702). Detta senare var ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
