Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rumänien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1443
Rumänien
1444
Rumänien. lalomifas dal i
Transsyl-vanska Alperna.
flytandet tilltog sedermera och
ställde sig ofta i vägen för
reformer. Emellertid fostrades
särskilt genom nynpprättade
rumä-niska skolor en kulturell och
politisk nationalism i opposition
mot de grekiserade och
russi-ficerade bojarerna. Våren 184S
utbröt under påverkan av
den franska februarirevolutionen i
bägge furstendömena en
revolutionär rörelse, som kuvades med
turkisk och rysk vapenmakt. Därmed
berövade sig ryssarna varje sken
av ”beskyddare”, och då ryska
trupper i början av Krimkriget
höllo furstendömena besatta,
betraktades de som erövrare. Genom
Parisfreden 1856 ställdes
furstendömena under stormakternas
gemensamma garanti, och
Rysslands protektion upphörde.
Turkiet behöll överhögheten men
förband sig att respektera den inre
självstyrelsen. Deputerade från
furstendömena, samlade i
Bukarest och Jassy, valde, trots
stor-maktsdiplomaternas motstånd,
enhälligt Alexander K u s a
(Alecsandru Cuza) till
gemen
sam furste 1859. — Det enade
Rumänien (1856—1918). I
början administrerades Moldau
och Valakiet vart för sig, till dess
med Turkiets medgivande
gemensamma ministerier och
gemensam folkrepresentation inrättades
(1861—62), varvid Bukarest blev
rikets huvudstad. Från denna tid
användes också namnet R. 1863
beslöts indragning av alla
klostergods (ung. % av landets hela
jord), ett hårt slag för dessas
grekiska innehavare. En
statskupp 1864, varigenom furstens
makt vidgades, inledde en
reformperiod, karaktäriserad bl. a. av
böndernas frigörelse och kyrkans
lösgörande från den grekiske
patriarken. Sedan Kusa 1866
tvungits att abdikera, valdes prins
Karl av
Hohenzollern-Sigmaring-en till arvfurste som Karl
(Carol) I. En ny konstitution
infördes. I Rysk-turkiska kriget
1877—78 (se d. o.) slöt sig R. till
Ryssland och förklarade sig
oavhängigt (1877). Trots att
rumänerna kämpade tappert på den
segrande sidan, måste R. vid freden
till Ryssland avstå Bessarabien,
som Moldau 1856 erhållit, och
erhöll i vederlag Dobrodja s. om
Donau. Samtliga makter erkände
1880 R:s oberoende, och 1881
proklamerades det ss.
konungarike. Under den liberala
ministären Bratianu d. ä. (1876—-88)
genomfördes åtskilliga reformer,
främst en revision av
författningen med utvidgad valrätt (1884).
Senare föranledde särskilt
statsfinanserna och agrarfrågan ett
omfattande nydaningsarbete; bl. a.
utstyckades stora delar av
stats-jorden i smärre lotter, vilka
utdelades med äganderätt. I det hela
företedde den materiella odlingen
en kraftig utveckling. I
utrikespolitiskt hänseende orienterade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
