Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runeberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1457
Runeberg
1458
skn, Västerb. 1. Äg. Nordmalings
ångsågs a. b., grundat 1861.
Runeberg. 1. Johan
Ludvig R., f. 1804. d. 1877, finländsk
skald. R. växte upp i Österbotten,
blev 1822 student i Äbo och 1827
filosofie magister. Under
studieåren vistades han även på
Saari-järvis landsbygd och blev djupt
förtrogen med dess folkliv och
natur. 1830 blev R. docent i
”vältalighet” i Helsingfors, där
han 1832—37 utgav Helsingfors
Morgonblad. 1837—57 var han
lektor i Borgå, 1844 erhöll han
prof:s titel. Från 1863 var han
bunden vid sjukrummet. -— R:s
ungdomspoesi står ännu i
beroende av svenska gustavianska och
romantiska diktare. Hans första
mera personligt präglade dikter,
ehuru delvis tillkomna under
inflytande av serbiska folksånger,
äro de klassiskt enkla Idyll och
epigram (i en saml. Dikter,
1830; ytterligare 2 saml.
ut-kommo 1833 och 1843). I den i
Helsingfors Morgonblad 1832
offentliggjorda En blick på
Sveriges nu gällande poetiska
litteratur nagelfor R. med överdriven
skärpa den svenska romantiska
diktningen och gjorde sig till
förespråkare för en mer saklig och
oretorisk lyrik samt en rent
verklighetsskildrande epik. R:s egen
diktning får också så småningom
en alltmer utpräglat episk
läggning, bl. a. i dikterna
Elgskyt-tarne (1832) med motiv från den
finska allmogens liv, den
älskvärda prästgårdsidyllen Hanna
(1836) och Julqvällen (1841),
samtliga med sin hexameterform
visande hän på antika och
antikiserande tyska förebilder. Mera
litterärt romantisk är dikten
Nadeschda (1841), medan R.
i den tragiskt storslagna Kung
Fjalar (1844) nådde sin höjd-
Johan Ludvig Runeberg. Målning av
Albert Edelfelt.
punkt som episk diktare. Främst
bland R:s dramatiska arbeten
står den efter mönster av
grekiska tragedier skrivna
Kungar-ne på Salamis (1863). Sin
främsta berömmelse har R. dock nått
genom Fänrik Ståls sägner (2
dir, 1848—60), där han i en rad
smärre dikter tecknar scener och
typer från ISOS—09 års finska
krig och framför allt lyckats
skapa ett galleri av levande
gestalter, sådana som Sven Dufva,
Lotta Svärd, Döbeln vid Jutas etc.
För finländsk nationalkänsla och
för känslan av samhörighet mellan
svenskt och finskt ha dessa sånger
haft enastående betydelse och
blivit lika folkkära i Sverige som i
Finland. Även personligen åtnjöt
R. under de senare decennierna av
sitt liv en utomordentlig
popularitet. — Väl icke som
intellektuell begåvning men som
skapande skald står R. i betydelse vid
sidan av Tegnér, och bakom hans
diktning förnimmer man en fast
och storslagen personlighet, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
