Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Russificera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1477
Russificera—Rustning
1478
Russifice’ra, r u s s i f i e’ r a
(av lat. Ru’ssia, Ryssland, och
fa’-cere, göra), göra ryskt, förryska.
Russin, se V i n r a n k a.
Ru’sskij, N i k o 1 a j
Vladimir o v i t j, f. 1854, d. 1919, rysk
general, var under Rysk-j apanska
kriget stabschef vid andra, armén,
förde under världskriget 1914—
15 överbefälet på ryska
nordvästfronten och 1915—17 tidvis på
ryska nordfronten. R. skall mars
1917 ha förmått tsaren att
abdikera. Han mördades av
bolsjevi-kerna trol. i början av 1919.
Russofi’1 (av lat. Ridssia,
Ryssland, och grek. fiTos, vän),
ryssvän.
Rusthake, se Rustning.
Rusthåll, se
Indelningsverket.
Rustici [rosti’tji],
Fran-cesco, f. 1474, d. 1554, italiensk
bildhuggare, lärjunge till
Ver-rochio och Lionardo. Hans
huvudverk är den monumentala och
realistiska gruppen Johannes
dö-paren predikar över n. porten till
baptisteriet i Florens.
Rustfk (av lat. ru’sticus,
lantlig), lantlig, bondsk. — R.,
r u’ s t i k a, kallas ett murverk,
där stenarnas framsida vanl.
lämnas ohuggen, oftast med undantag
för ett släthugget parti (slag)
närmast fogen. R., som
begagnades redan av etrusker och romare,
utbildades framför allt av den
florentinska ungrenässansen (se
ill. till Byggnadskonst sp.
849). R. imiteras stundom i puts,
puts rustik a. -—- R u s t i
-c e’ r a, utföra ett murverk i
rustik.
Rustkammare, det rum i ett
slott, där egendomsägaren
förvarade sina vapen. Även arméns
och regementenas vapenförråd gå
ofta under detta namn. På
Stockholms slott funnos under 1500-
Johannes döparen predikar. Bronsgrupp
på baptisteriet i Florens. Av Francesco
Rustici.
och 1600-t. stora och lilla R. Båda
utgjorde tillsammans
Livrust-kammaren (se d. o.). Bland
enskilda R. i Sverige äro de ännu
bevarade på Skokloster och
Bergshammar de förnämsta.
Rustmästare, den person, som
innehar vården och tillsynen av
en rustkammare.
Rustning. 1. Sammanfattande
benämning på den dräkt, en
krigare fordom anlade till skydd mot
fiendens vapen. I Sverige
användes i äldre tider även benämningen
k y r i t z (jfr K y r a s s). —
När tidigast sådan skyddsdräkt
använts, är svårt att säga, och
utvecklingen har ej överallt följt
samma linje. Redan 2000 f. Kr.
voro emellertid assyriska krigare
iförda R. av läder och metall,
och omkr. 800 f. Kr. buro
grekerna hjälm, rygg- och
bröstharnesk samt benskydd av brons.
Etrusker och romare buro även
liknande R. Även i yttersta östern
är R. urgammal. — De
västeuropeiska krigarna buro redian på
500-t. R. av ringpansar, b r y n j a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
