Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rustningsbegränsning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1483
Rut—Rutherford
1484
teri till konungens förfogande.
1330 bestämdes, att vapensyn
årligen skulle hållas med frälset.
Det var en frälsemans plikt att
hörsamma konungens kallelse till
R., men han var ej skyldig att
följa honom utom rikets gränser.
R. utkrävdes i regel i proportion
till de olika frälsegodsens och
för-läningarnas storlek, men då intet
var stadgat därom, förekommo
under tider av svag regeringsmakt
försummelser i stor utsträckning.
Först under Vasatiden reglerades
R. noggrant genom en rad r u s t
-tjänstordning’ar. Från
1500-t. kallades det genom R.
bildade rytteriet adelsfanan (se
d. o.). Enl. rusttjänstordningarna
1686 och 1687 skulle R. presteras
i förhållande till jordens ränta 1.
värde, beräknad i vissa
”rust-tjänstbara” persedlar efter s. k.
”rusttjänstmarker”; i de f. d.
danska och norska provinserna
tunnor ”hardt korn”. Med
frälsejord likställdes härvidlag
skatte-frälseränta. Det ypperliga frälset
var fritt från R. R. förlorade
småningom sin betydelse och ersattes
på 1700-t. av en
rusttjänstbevill-ning, jsom numera är avskaffad.
Rut, en moabitisk kvinna under
domartiden, om vilken berättas i
R:s b o k i G. T. Enl. denna följde
R., efter sin svärfaders och sin
mans död, sin israelitiska
svär-moder Noomi till Israel, blev där
omgift med en frände till sin man,
vid namn Boas, och genom honom
stammoder bl. a. till David.
Språket och platsen i den hebreiska
kanon (se B i b e 1 sp. 1432) m. m.
visa, att R:s bok måste ha
tillkommit täml. sent, trol. på 400-t.
f. Kr., och då väl, liksom Jona, ss.
en protest mot den trångbröstade
nationella riktningen.
Ruta, se V i n r u t a.
Ruta, gammalt mått för
åt
skilliga betingsarbeten vid
jordbruket, vanl. 10 famnar i kvadrat.
Ruta’ceae, växtfamilj (ordn.
Gerania’les), vanl. träd 1. buskar
med oljekörtlar (eterisk olja) i
bark och blad (de senare därav
genomskinligt punkterade). Hit
höra bl. a. diptam, vinruta,
Cus-pa/ria (se Angostura
bitter), Fero’nia (se Gummi),
Piloca/rpus (se P i 1 o k a r p i n)
samt Ci’trus.
Rute, socken i Gotl. 1., jämte
Fleringe och Bunge pastorat i
Visby stift. 995 inv. -—- Kyrkan
uppfördes under 1200-t:s senare
hälft.
Rute [ro’-], äldre preussisk
längdenhet = 12 fot = 3,766 m.
Rutebeuf [rytbö’ff], d. omkr.
1290, fransk skald. R., som var en
sorglös vagabond, skrev lyriska
dikter och fabliauer samt dramat
Le miracle de Théophile.
Rute’ner, namn på ukrainare
(lillryssar) i s.ö. Polen, n.
Rumänien och ö. Tjecko-Slovakiet.
Rute’nium, platinametall,
upptäckt 1845. Atomtecken Ru,
atom-vikt 101,7, smältpunkt omkr.
1,900°, spec. v. 12,26. R. löses i
kungsvatten till r u t e n i u m
-k 1 o r i’ d och bildar vid
smältning med kali
kalium-r u t e n a’ t, K2RuO4 -j- H,O, som
bildar gröna kristaller. Vid
upphettning av R. i syrgasström
bildas den indigoblå r u t e
-niumdioxi’den, RuO2. En
r u t e n i u m t e t r o x i’ d, RuO4,
är även känd.
Ru’ter (av mlty. rute, ruta,
fyr-hörning), se Kortspel sp. 1246.
—- Möjligen ingår samma ord i
uttrycket h a R. i s i g, vara
”rivande” duktig.
Rutherford [ra’dhøfød],
Er ne st, f. 1871, engelsk fysiker.
1898 prof, i Montreal, 1907 j
Manchester, 1919 i Cambridge,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
