Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rydin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1497
Rydin—Ryge
1498
Rydin. 1. H e r m a n R., f. 1822,
d. 1904, statsvetenskapsman, prof,
i statsrätt i Uppsala 1855—90,
led. av F. K. 1867—75, av A. K.
1876—78 och 1882—90
(konservativ och protektionist). R. utövade
en vidsträckt och betydande
författarverksamhet i såväl
stats-rättsliga som politiska frågor.
Hans mest kända arbete är
Svenska riksdagen (2 bd, 1873,
1878—79). — 2. Herman R., f.
1861, den föreg:s son, ämbetsman,
byråchef i Telegrafstyrelsen 1900,
expeditionschef i
civildepartementet 1902, generaldirektör och chef
för Telegrafstyrelsen 1907.
Ryding, K n u t A x e 1, f. 1831,
d. 1897, generalstabschef 1882,
krigsminister 1882—87,
generallöjtnant 1892, led. av F. K. 1883
—87 och av A. K. 1891—92. R.,
som var en av de ledande
krafterna i 1880 års
lantförsvarskom-mitté, framlade på 1883 års
riksdag det av kommittén utarbetade
men av riksdagen förkastade
här-ordningsförslaget, enl. vilket
armén skulle grundas på stam och
under 90 dagar övad beväring.
Rii’dorff, Friedrich, f.
1832, d. 1902, tysk kemist, prof,
vid tekniska högskolan i
Char-lottenburg, utförde viktiga
undersökningar över saltlösningars
fryspunkt.
Rydqvist, Johan Erik, f.
1800, d. 1877, språkforskare,
kritiker, bibliotekarie vid Kungl.
Bibi, i Sthlm 1858, led. av Sv.
akad. 1849. R. framträdde först
som skald, kritiker och
översättare samt redigerade 1828—32
tidskriften Heimdall (se d. o.).
Från 1840 ägnade sig R. helt åt
språkforskningen och skapade, så
gott som utan inhemska
föregångare men under inflytande av
J. Grimm, Bopp och Rask, det
grundläggande arbetet i svensk
Johan Erik Rydqvist. Samtida litografi.
språkhistoria, Svenska språkets
lagw (5 dir, 1850—74; 6:e delen
utg. genom K. F. Söderwall 1883).
Rydsgård, järnvägsstation i
örsjö skn, Malmöh. 1., vid
Trälle-borg—Rydsgårds och Malmö—
Ystads järnvägar.
Rydö, egendom med
sulfitfabrik, såg och mek. verkstad i
To-rups skn, Jönköp. 1. Äg. Rydö
bruks & fabriks a. b., grundat
1897, som äges av Hylte bruks
a. b. (se Hylte).
Ryfors, R y f o r s bruk, gods
med huvudgård i Nykyrka skn,
Skarab. 1. De båda
huvudbyggnaderna, av vilka den äldre delvis är
från 1600-t., omges av en stor,
utomordentligt vacker engelsk
park.
Ryfylke, naturskönt, höglänt
fjordlandskap i Rogaland fylke,
s. Norge, kring Buknfjord.
Ryge, Johan Christian,
f. 1780, d. 1842, dansk
skådespelare, debuterade på Det kongelige
Teater 1813 som Palnatoke i
Oehlenschlägers tragedi och
uppehöll sedan de stora tragiska
hjälterollerna. Ovanligt mångsidig,
uppträdde han även i komiska
karaktärsroller, bl. a. i Holbergs
komedier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
