Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryggradsdjur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1505
Ryggradsdjur—Ryggradslösa djur
1506
konvex i länddelen och. övergår
med en skarp böjning i korsbenet,
som bildar en nedåt—framåt
riktad konkavitet. 1 bröstdelen är R.
dessutom svagt krökt åt högra
sidan. Dessa böjningar stå i
samband med den upprätta
kroppsställningen och ha stor betydelse
därigenom, att de (i likhet med
broskskivorna mellan kotorna)
möjliggöra fjädring. Vid
långvarig upprätt ställning sjunker R.
ihop; den förlänges åter vid
liggande ställning. Människan är
därför något längre om morgonen
än om kvällen. De rörelser, som
kunna utföras i R., äro böjning
framåt, bakåt och åt sidorna,
vrid-ning kring bålens längdaxel och
rullning, varvid bålen beskriver
en kägelformig bana.
Ryggradsdjur,
vertebra’-ter, vertebrata 1. Cranio’ta, en
djurgrupp (av Chordo’nia),
omfattande alla djur med ryggrad.
Det centrala nervsystemet har ett
dorsalt, de vegetativa organen ett
ventralt läge. Kroppen är
segmen-terad och delad i huvud-, bål- och
svansregion. Hos de på land
levande R. kan bålen indelas i
hals-, bröst-, länd- och korsregion.
Flertalet R. äro skildkönade,
vissa hermafroditer. — De första R.
(fiskar) uppträdde trol. vid
silur-periodens slut. — Till R. höra
rundmunnar, fiskar, groddjur,
kräldjur, fåglar, däggdjur.
Lan-settfisken bör även räknas till R.
Ryggradskrökning, ökning av
ryggradens normala krökningar
med därav följande förändringar.
Orsaken till R. är för stor
belastning i förhållande till styrkan hos
ryggraden och dess muskulatur.
Detta inträffar vid rachitis samt
benuppmjukning o. a.
degenera-tiva 1. kroniskt inflammatoriska
bensjukdomar, vid spondylit (se
d. o.), ryggmärgssjukdomar och
ojämn belastning, vilken senare
förstärker verkan av nämnda
sjukdomar men ock ensam kan ge
R. Ex. härpå är R. genom för
mycket stillasittande i olämplig
ställning (vanligt i skolåldern), olika
längd av nedre extremiteterna,
smärtor (ss. ischias, koxit,
ryggskott m. m.), som föranleda
överflyttande av kroppens tyngdpunkt
åt ena sidan, förlamningar (spec.
barnförlamning). — Vanligast är
snedrygg 1. s k o 1 i o’ s, en R.
i sidled, ofta S-formig.
Kotkrop-parna bli härvid smalare mot
krökningens konkava sida, och
samtidigt vridas de under och
ovanför krökningen, varigenom
revbenen komma att stå ut mer på
skoliosens konvexa sida och ev.
ryggraden buktas så mycket
bakåt, att den bildar puckel. —
Kutrygg 1. kyfo’s är en
ökning av den normala krökningen
bakåt av ryggradens bröstdel,
varvid ryggen står ut i en jämn båge,
huvudet är framåtlutat,
skuldrorna sänkta och bröstkorgen verkar
tillplattad framtill och utvidgad
bakåt, medan bäckenet är
framskjutet. — Svankryggl. 1 o r
-d o’ s, en förstärkning av
länd-ryggradens normala krökning
framåt, är vanl. en följd av
förändringar i bäckenet (koxit,
ischias m. m.). — Behandling av
R. bör företas så tidigt som
möjligt, enär de, lämnade åt sig
själva, vanl. förvärras. Främst
inriktas den på att undanröja
orsaken, där detta är möjligt (ss.
rachitis, en del inflammationer,
olämplig sysselsättning m. m.).
Utbildade R. kunna påverkas
genom lämplig mekanisk behandling
(gipsbädd, gymnastik, korsetter
m. m.). Att märka är, att en i
barnåldern uppkommen skolios
ofta växer bort efter puberteten.
Ryggradslösa djur, se D j u r.
48. — L e x. IX. Tr. 20. 12. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
