Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rysk-turkiska kriget - Ryss - Ryssby - Ryssel - van Rysselberghe, Theo - Ryssgubbe - Ryssja - Rysskål - Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1533 Ryss—Ryssland (Läge och gränser. Huvuddelar) 1534
Egeiska havet i s. Kreta,
Epi-rus och Tessalien fingo löfte om
autonomi, och till Ryssland
avstods en del av Armenien. San
Stefanofreden, som nästan
förintade Turkiets välde på
Balkanhalvön och gjorde denna till en
rysk intressesfär, reviderades av
de europeiska stormakterna på
Ber linkongressen (se d. o.).
Ryss (av ryssja), fordon med
hög flätkorg för forsling av träkol.
Ryssby (av ryd, eg. röjning).
1. Socken i Kalmar 1., pastorat
i Växjö stift. 2,630 inv. — 2.
Socken i Kronob. 1., jämte Tutaryd
pastorat i Växjö stift. 2,560 inv.
Ryssel, se L i 11 e.
van Rysselberghe [fann [-rä’j-selbärge],-] {+rä’j-
selbärge],+} Theo, f. 1862,
flamländsk målare. R. anslöt sig
omkr. 1886 till
neoimpressio-nisterna. Bland hans verk märkes
gruppbilden Verhaeren läser för
sima vänner (se ill. till Belgien
sp. 1247-^8).
Ryssgubbe, se R y s s k å 1.
Ryssja, se Fiskredskap.
Rysskål, ryssgubbe,
ryss-1. långrova, Bu’nias
orienta’-lis (fam. Cruci’ferae), högväxt,
mångårig ört med gula blommor
och nötliknande skidor, anses ha
införts med råg från Ryssland
(därav namnet) och utgör i ö.
Svealand ett ogräs, som till följd
av den djupa rotens starka
skott-alstringsförmåga är mycket svårt
att utrota.
Ryssland, ry. Rossi’ja,
förbundsrepublik i Öst-Europa,
Nord-Asien, v. Central-Asien samt
Främre Asien. 21,2 mill. kvkm.
140 mill. inv. (6,6 per kvkm.).
Förutom översiktskarta sp. 1535
—36 se kartor till Europa
och Asien. — Läge och
gränser. R., som har sin största
längdutsträckning i v.—ö.
riktning, ligger mellan 35° och 78°
n. br. samt 26° ö. L och 169°
v. 1. Det gränsar i n. till N.
Ishavet, i ö. till Berings sund och
Stilla havet (Berings hav,
Ohots-ka havet och Japanska havet), i
s. till Japan (s. Sahalin och
Korea), Kina (Manchuriet,
Mongoliet och öst-Turkestan),
Afghanistan, Kaspiska havet och
Persien, Svarta havet och Turkiet, i
v. till Rumänien, Polen,
Lettland, Estland, Finska viken
och Finland. —• Huvuddelar.
Socialistiska
sovjetrepublikernas förbund
(ry. Soju’s sovje’tskich
sotsia-listi’tjeskich respu’blik, förk.
SSSR) omfattar hela det forna
ryska väldet utom de områden vid
västgränsen, vilka dels frigjort sig
som suveräna stater (Finland och
”randstaterna”), dels införlivats
med Polen och Rumänien,
varjämte smärre gränsförskjutningar
ägt rum i Asiatiska R. Förbundet
utgöres av 6 socialistiska
sovjetrepubliker (förk. SSR), varav 2
äro federativa (förk. SFSR) :
1) Ryska
socialistiska federativa
sovjetrepubliken (ry. Ru’sskaja
sotsialisti’tjeskaja federati’vnaja
sovje’tskaja respvFblika, förk.
RSFSR), som omfattar större
delen av såväl Europeiska som
Asiatiska R.; 2) Ukrainska
republiken (ry. förk.
USSR), omfattande s.v. delen av
Europeiska R. (se därom även
Ukraina); 3) Vitryska
republiken (ry. förk. BSSR;
B — Bjäloru’ssija,
Vit-Ryss-land), omfattande mell. delen av
v. Europeiska R.; 4) T r ans
-kaukasiska republiken
(ry. förk. SSFSR; S =
Sakav-ka’sskaja, transkaukasisk),
omfattande s. delen av Kaukasus
(se även d. o. 2); 5)
Us-bekiska republiken, om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
