- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / IX. Park-Sagån /
1539-1540

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1539

Ryssland (Naturbeskaffenhet)

1540

Landskapsbild från Ukraina. I bakgrunden Poltava.

låga men mycket breda ryska
Centralplatån (medelhöjd 250 m.),
som från det som hydrografiskt
centrum viktiga Valdai sträcker
sig åt s.ö. mot Donets. Från
Centralplatåns n. del utgår åt s.v.,
fortsatt av Baltiska lanthöjden,
den s. k. Västryska lanthöjden,
vattendelare mellan floderna till
Östersjön och Svarta havet. Från
Ural går åt v. den Nordryska
lanthöjden (Uvaljhöjden),
skiljande Volgas tillflöden från
floderna till Vita havet. Längs h.
Volgastranden (se V o 1 g a), från
Nisjnij-Novgorod och Kasan till
Stalingrad, gå Volgahöjderna
parallellt med Centralplatån; från
nedre Don mot v. (Karpaterna)
sträcker sig sydryska ryggen (dess
östligaste del utgör R:s
förnämsta stenkolsområde). Längst i
s.v. sänker sig mot Svarta havet
den tertiära podoliska platån.
Högre berg finnas endast vid
slättlandets utkanter. I n.—s.
riktning, på gränsen mot Asien gå
Uralbergen, Europas längsta berg
(högsta toppen Töll-pos-is 1,688
m.). Från n. Uralbergen utgå
Timanbergen (intill 310 m. höga),
som i v. begränsa Petj or abäckenet
och sluta i Kap Kanin på
Kaninhalvön, samt Paj Hojbergen, som
uppbygga Vajgatj och Nova ja
Semlja. Utanför Timankusten
märkes Kolgujev. Mellan
Kaspiska och Svarta haven utbreder

sig Kaukasus, dess fortsättning i
v. är Tauriska bergen
(Jailaber-gen) på Krim. Halvön Kola
hör geologiskt till Skandinavien
(Fennoskandia). I n.v., inom
glacialavlagringarnas område,
finnas talrika sjöar. I sänkan
mellan Finska viken och Vita havet
ligga Europas båda största
insjöar Ladoga och Onega, s. därom
märkas Peipus, som delvis hör till
Estland, Ilmen och Bjälo-osero. 1
ö. och s. saknas så gott som
alldeles sjöar förutom i den kaspiska
depressionen, som är rik pä
saltsjöar (se Elton sjön). R. har
många väldiga floder, bland vilka
flera höra till Europas största.
Till N. Ishavet och Vita havet
flyta Petjora från Uralbergen,
Mesen, Dvina samt Onega; till
Östersjön rinna Neva från
Ladoga, som upptager Svir och
Volhov, samt Düna, som i nedre
delen av sitt lopp tillhör
Lettland. De ryska Svarta
havsflo-derna äro Dnjestr, som är
gränsflod mot Rumänien, Bug, Dnjepr
med högerbifloderna Pripet och
Beresina samt Don med Donets.
Volga, Europas största flod,
upprinner på Valdai, mottar en
mängd bifloder och utfaller i
Kaspiska havet. Till Kaspiska
havet rinner även Ural från s.ö.
sidan av Uralbergen. — Ryska
Central-Asien är i n. ett
lågt, av enstaka höjdstråk
genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:22:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/9/0778.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free