Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1561
Ryssland (Press. Historia — 862)
1562
der, en bottenskola, ”skola av 1: a
graden” för 8—12-åringar, en
mellanskola, ”skola av 2:a
graden”, för 13—17-åringar; skolan
kallas ”arbetsskola” och är
uppbyggd efter de av den
västerländska pedagogiken lanserade
moderna
”arbetsskole”-principer-na; vad som i övrigt
karaktäriserar den, är den energiska
kommunistiska uppfostran, som hela
skolarbetet är avsett att bibringa
(i samklang därmed står, att
skolan först och främst är
reserverad åt de ”arbetande elementens”
barn och att andra i stor
utsträckning äro uteslutna). Även
vid universitet och högskolor,
från vilka alla ur kommunistisk
synpunkt skadliga 1. värdelösa
vetenskaper uteslutits, utgör den
kommunistiska utdaningen en
huvudsak; för att tillföra dessa
läroanstalter ”socialt godartade”
element ha till dem knutits s. k.
”arbetarfakulteter” (ry. förk.
rabfak), där arbetare och bönder
få några års nödtorftiga
förberedelser för universitetsstudier. —
De främsta biblioteken äro
Lenin-biblioteket (förr Rumj
antsevbib-lioteket) i Moskva och Offentliga
biblioteket (Rossiskaja
publitj-naja biblioteka; över 4 mill. bd)
i Leningrad. Berömt är
observa-toriet i Pulkova. Bland
konstmuseerna i Leningrad (se d. o.)
märkas Eremitaget, R:s och ett av
världens främsta, Ryska museet
och flera f. d. privata gallerier. I
Moskva har det forna
universi-tetsmuseet efter revolutionen
gjorts till ett självständigt
statligt konstmuseum, i vars stora
samlingar ingå målningar från
det forna Rumj antsevmuseet och
de forna kejserliga slotten.
Tre-tiakovska jagalleriet i Moskva
omfattar främst rysk konst. —
Den politiska pressen är helt den
härskande regimens språkrör. De
främsta tidningarna äro i Moskva
Isvestija, organ för förbundets
centrala exekutivkommitté, och
Pravda, kommunistiska partiets
huvudorgan, samt
Ekonomitje-skaja Sjisn, organ för Högsta
rådet för folkhushållningen, i
Leningrad sovjetorganet Krasnaja
Gaseta och Leningradskaja
Pravda, en avläggare av partiorganet
Pravda i Moskva. — Historia.
De medeltida
fursten-dömena (—1480). De
östslaviska stammar, som voro
ryssarnas förfäder — poljaner,
drevljaner, vjatitjer o. a. —■
bodde vid tiden närmast före
ryska rikets grundläggande i
västligaste delen av nuv. R., från
Ladoga till stäppområdet, skilda
från Östersjön av västslaver,
litauer och finnar, från Svarta
havet av turkiska stammar. Det var
ett lågt stående folk, idkande
primitivt jordbruk och levande i
byalag med gemensamhetsbesittning
av jorden. Från 800-t. kom den
stora handelsvägen från
Skandinavien och Grekland att gå genom
deras land, varigenom de bragtes
i beröring med båda. Om ryska
rikets grundläggning berättar
Nestorskrönikan (seNes t or),
att slaviska stammar, trötta
på sina inbördesstrider, inkallat
hjälpare från ”andra sidan
havet”; riktigt torde också vara att
bland de i anarki levande
slaver-na skandinaviska, spec. svenska
vikingar, grundat en del riken, av
vilka det viktigaste var det som
grundades omkr. 862 av R u r i k
och hans bröder i Novgorod.
Rurik betecknas som en hövding
över ”Rus” (namnet genom finsk
bemedling av sv. termen Roden;
se d. o.) ; från att först ha
brukats om de inflyttade
skandinaverna kom rus sedan att bli
nam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
