Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rågata ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1593 Rågata—Rålamb 1594
ter framställts. — R. anses
härstamma från Svartahavsländerna
och har odlats i Europa sedan
bronsåldern. Den odlas numera
mest i Ryssland och länderna
kring Östersjön samt går i n. till
69°,5 n. br. I Sverige utgör
rågarealen omkr. 370,000 har (varav
vårråg omkr. 20,000) samt
skörden i medeltal omkr. 590,000 ton
kärna (15 dt. per har) och ung.
dubbla mängden halm.
Kärnskör-den motsvarar ej fullt
förbrukningen inom landet (imp. 1923 c:a
78,000 ton spannmål). — Vårråg
odlas företrädesvis på mager och
sank jord, där höstråg är mindre
säker. Midsommarråg odlas
numera föga. Sådden av höstråg
sker i mell. Sverige i senare delen
av augusti, i s. något senare, av
midsommarråg i juli och av
vårråg i vanlig vårsåningstid.
Ut-sädesmängden växlar allt efter
sorten mellan 100 och 200 kg. per
har. Höstrågens plats i
växtföljden är närmast efter gödslat
träde. — R. angripes av rotmask,
rågbroddfluga och Fusa’rium
(alla dessa på brodden), av
svartrost, som dock till följd av sädens
tidiga mognad vanl. gör blott
mindre skada, samt i regniga år
även mycket iav mjöldryga. — R.
odlas huvudsaki. till brödsäd.
Kliet användes till foder.
Rågata, se Rågång.
Rågblomma, se D r a b a.
Rågbroddfluga, Hylemy’ia
coarcta’ta, en om vanlig husfluga
erinrande art Tvåvingar
(fam. Musci’dae) med ljusa ben,
rödbruna ögon och gul vingrot.
Lägger på eftersommaren i lös
jord ägg, som kläckas följande
vår. Larverna angripa
höstsädes-brodd och göra ofta stor skada.
Råggärd, Roggered, socken
i Älvsb. 1., jämte Högsäter, Järbo,
Rännelanda och Lerdal pastorat i
Karlstads stift. 655 inv.
Råglas, oslipade, gjutna
glasplattor. R. med ingjuten metallduk
begagnas bl. a. till lanterniner
o. d., tjocka råglasplattor till
trottoarbeläggning, som
täckmaterial i ljusgårdar m. m.
Råglosta, se Bromus.
Rågång, den gränslinje, som
omsluter ett skifteslag och som
sålunda skiljer jordegendomar,
tillhörande olika skifteslag, från
varandra. R. skall utläggas
medelst gränsmärken (se d.
o.). Ännu enl. 1734 års lag skulle
häradshövding med nämndemän
utsätta rå och rör L, om R.
skulle utmärkas i skogsmark,
upphugga s. k. r å g a t a med viss
stadgad bredd, samt meddela
bevis därom i form av antingen dom
1. s. k. r ä b r e v, vilket senare
var ett protokoll, innehållande
beskrivning över R:s sträckning
m. m. Denna uppgift åligger
numera lantmätarna, som efter
avslutad förrättning utfärda r å
-gångs- och
rösebeskriv-n i n g samt karta.
Rågö, Stora och Lilla R.,
se E s t s v e n s k a r.
Råhud, halvberedd hud, ofta
av svin, använd bl. a. till
kugg-drev, bestående av råhudslameller,
sammanhållna med pinnbultar.
Råhult, ett fartygs plankgång
mittför övre däckets vaterbord.
Råhumus, humusbildning i
”sjuk” skogsmark, uppstår i kallt
och fuktigt klimat och består av
ett sammanhängande torvtäcke av
obetydligt förmultnade växtdelar,
övergår nedåt i mera förmultnad
humus jord.
Råhus, se R a u s.
Råka, se K r å k s 1 ä k t e t.
Rålamb, svensk ätt, känd sedan
1400-t. Dess mest bekante medlem
är Klas R., f. 1622, d. 1698,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
