Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Räntefot ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1609
Räntefot—Rätien
1610
sen inkomst av utlånat
penningkapital. Nationalekonomiskt
skiljer man mellan 1) jordränta (eng.
rent), den del av avkastningen av
jordbruks jord, tom t jord, gruvor
o. s. v., som överskjuter
kapital-och arbetskostnaderna (till
samma kategori höra monopolränta,
ersättning för medfödd
skicklighet o. s. v.), samt 2) kapitalränta
(eng. interest), avkastningen av
producerade produktionsmedel (se
Kapital). Böhm v. Bawerk
(se d. o.) fattar kapitalräntan
som ett agio vid byte av
nutids-nyttigheter mot
framtidsnyttig-heter. Från en annan synpunkt är
kapitalräntan priset på sparande.
— Ränt a’be 1, räntebärande,
vinstgivande.
Räntefot, en räntas storlek i
förhållande till kapitalet, vanl.
räknad i procent per år. I samma
bet. användes vanl. ränta.
Ränteförenkling, de åtgärder
för åstadkommande av ett
lämpligare sätt att utgöra
grundskatten ränta, vilka på 1850-t.
vid-togos och vilka bestodo däri, att
vissa huvudräntepersedlar
bestämdes samt övriga
räntepersed-lar förvandlades till någon av
dessa.
Räntekammaren, se
Kammarkollegium sp. 479 och
Statskontoret.
Räntelån, statslån, rörande
vilket staten (låntagaren), i
motsats till vad förhållandet är vid
amorteringslån, icke åtagit sig
någon förpliktelse i fråga om
återbetalningen av kapitalet. R.
kunna antingen lyda å visst belopp,
å vilket ränta är utfäst, 1. allenast
innebära ränteutfästelse. I förra
fallet kan återbetalning äga rum
efter uppsägning från statens
sida, i senare fallet blott genom
återköp.
Ränte- och kapitalförsäk-
ringsanstalten, se L i v r ä n t e •
anstalter.
Räntepersedlar, de olika slags
varor, dagsverken m. m., i vilka
grundskatten ränta utgjordes. Se
Grundskatt.
Ränteräkning, intre’sse
räk-n i n g, beräkning av räntan å ett
visst kapital under en viss tid. Vid
enkel R. sättes räntan
proportionell mot kapitalet k och tiden
k-p-t
t (i år), och lika med —där
p är räntefoten i procent 1.
räntan på 100 kr. under 1 år. För
uträkningen användas ofta
ränte- 1. intressetabeller,
som upptaga räntan för olika
tider, summor och räntesatser.
Vid sammansatt R. (”ränta
på ränta”) lägges räntan vid
varje års slut till kapitalet och
förräntas själv; på en tid av t år
(t helt tal) växer kapitalet från
k till k^ 1 -j- j • För
överskjutande bråkdelar av år tillämpas
enkel R. Vid kon t inue’ rlig
R. tänker man sig räntan i varje
ögonblick lagd till kapitalet; på t
P-1
år växer då kapitalet k till k • e 100
(se Rotens).
Räntespannmål, den del av
grundräntan, som utgick i form av
spannmål.
Räntmästare, se
Statskontoret, Universitet och
Lantränteri.
Räpplinge, socken i Kalmar 1.
(Öland), jämte Högsrum pastorat
i Växjö stift. 790 inv.
Rät (efter Rätiska Alperna),
yngsta delen av triassystemet;
räknas stundom till jurasystemet.
Rätan, socken i Jämtl. 1., jämte
Klövsjö pastorat i Härnösands
stift. 1.825 inv.
Rä’tien, Re ti en (lat. Rae’-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
