Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Röing ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1641
Röing—Rökgasförvärmare
1642
ocli Museum) uppförd byggnad,
som öppnades 1915. Samlingarna
anskaffades till stor del och
ordnades av R:s förste intendent,
Axel Nilsson. Särskilt äger R.
förnämliga samlingar av svenska
textilier, bokband samt
östasiatisk konst. Med R. är förenat ett
konstindustrielit bibliotek. För
sina syften verkar museet även
genom tillfälliga utställningar,
föreläsningar och kurser samt
genom utgivande av publikationer.
Röing, Erik, f. 1866,
grosshandlare, liberal politiker, led. av
A. K. sedan 1905. R., som drev en
energisk propaganda för Liberala
samlingspartiet och var led. av
dess förtroenderåd 1912—23, har
efter detta partis upplösning
tillhört Sveriges liberala parti.
Verksam särskilt på det finansiella och
ekonomiska området ss. led. av
ett flertal kommittéer, har R.
framträtt ss. en ivrig frihandlare.
Röjdälven, Rögdälven,
vattendrag i n.v. Värmland,
bildar avlopp för de tre R ö g d
en-s j ö a r n a i Hedmark fylke,
Norge. Utfaller i övre Fryken.
Rök. 1. Vanl. benämning på de
vid förbränning uppstående, med
finfördelade fasta 1. flytande
ämnen (sot, aska, vattendroppar)
bemängda gaserna; i vidsträckt
bemärkelse alla gaser, som
genom inmängda andra ämnen
blivit synliga för ögat. Innehåller
R. frätande gaser, ss. klor 1.
sva-velsyrlighet, skadas träd och
buskar i omgivningarna. — 2.
Sädes-skyl (i Småland) 1. liten
sädes-stack (i Västergötland).
Rök, socken i östergötl. 1.,
jämte Heda och V. Tollstad pastorat
i Linköpings stift. 895 inv. —
Jfr Rökstenen.
Rökalstrande ämnen användas
för att dölja trupprörelser 1.
far-tygsmanövrer för fienden, för att
möjliggöra överraskande företag
och för att minska fientlig
eldverkan. För militärt bruk mest
lämpliga R. äro t. ex. fosfor (röd
och gul), svaveltrioxid, rykande
svavelsyra, klorsulfonsyra och en
del klorider. Jfr Gaskrig och
Konstgjord dimma. R ö k
-beläggning åstadkommes
medelst bildande av rökslöjor
genom r ö k u t b 1 å s n i n g m. m.
från fartyg, flygplan,
stridsvagnar, rökbeskjutning med
artilleripjäser 1. granatkastare,
1. genom rökbombardering
från flygplan m. m.
Röke, socken i Kristianst. 1.,
jämte Torup pastorat i Lunds
stift. 1,625 inv.
Rökelse, till förbränning
använda, välluktande hartser och
balsamer, huvudsaki. av arter av
BosweTlia (jfr d. o.), vilka spec.
i antiken voro mycket eftersökta.
R. brukas av ålder i ett flertal
religioner i samband med
gudstjänstceremonierna, även ss.
självständigt offer. Också i den kristna
kyrkans kult infördes R. (från
400-t.; i Västern först från
600-t.). Reformationskyrkorna ha
i allm. avskaffat detta bruk.
Rökelsealtaret, ett sannolikt
först efter fångenskapen i
Jerusalems tempel inrättat särskilt
altare föl’ rökoffer, d. v. s.
förbrännande av rökelse (2 Mos. 30;
Luk. 1 m. fl.). R. hade sin plats
i främre tempelrummet.
Rökelsekar, kärl för
förbränning av rökelse vid gudstjänst 1.
kyrkliga processioner, oftast av
brons och konstnärligt utformade.
R. äro upphängda i kedjor och
svängas fram och åter för att
luftdraget skall förstärkas. Se ill.
sp. 1643.
Rökgasanalys, se G a s a n a
-lys.
Rökgasförvärmare, oegentlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
