Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Röra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1663
Rörelse
1664
Huvudet är ovan svart, ryggen
brunspräcklig, undersidan ljust
rostgul, brunfläckig. Europa,
Asien, n. Afrika; mycket
sällsynt i s. Sverige, vid vassrika
vattendrag. Om dagen står R.
vanl. orörlig med uppåtriktad
näbb och liknar då en spetsig
påle. Nattetid fångar den fiskar,
grodor, insekter m. m. och låter
då ibland höra sitt vrålande läte.
Boet bygges i vassar. Ägg 3—5,
olivgråa 1. grågula.
Rörelse. Mek. En kropps
lägeförändring. Den följd av lägen,
en av kroppens punkter intar,
kallas punktens bana. Om
rörelsehastighet se Hastighet, om
hastighetens förändring se
Acce-1 e r a t i on och K r a f t, om
sammansättning av R. se
Vek-t o r. R. kan antingen vara a b s o
-1 u’ t, då man känner kroppens
lägeförändring i ett absolut rum,
1. r e’ 1 a t i v, då man känner dess
lägeförändring i förhållande till
andra kroppar. Enl.
relativitets-teorin (se d. o.) kan endast
relativ, ej absolut R. påvisas. En stel
kropps R. kan alltid
sammansättas av en rotation kring
momentanaxeln och en translation
parallellt därmed. Se även
Sväng-ningsrörelse. —
Rörelselagar, se N e w t o n sp. 782. —
Bot. Se Växternas rörelser.
— Fysiol. R. av 3 slag
förekomma: protoplasmarörelser,
vilka iakttas som strömningar av
halvflytande massa,
flimmerrörelser, bestående i snabba och
kraftiga slag med cellutskott, vanl.
hår 1. borst, samt muskelrörelser,
där särskilda organ, musklerna,
utföra kontraktioner. I vissa fall
bestå de partier, som påverkas av
musklerna, enbart av mjukdelar
(ss. snabeln, resp, tungan hos
högre djur, ävensom ihåliga
organ) ; i regel erhålles dock nödig
stadga genom yttre 1. inre skelett.
Vid R. förskjutas då
skelettdelarna mot varandra, medan systemets
gemensamma tyngdpunkt
bibehåller sitt läge. För en till det
yttre enkel R. fordras ofta
samverkan av flera muskler. —
Människans gång är ett exempel
på en serie R. Medan vid
springandet tidsmoment inträffa, då
båda benen äro upplyfta från
marken, är vid gången ständigt
åtminstone den ena foten i
beröring med marken. Utgår man från
det ögonblick, då kroppstyngden
uppbäres av ena benet (stödjeben),
medan det andra (hängben) i
böj-ställning kommer bakom
kroppstyngdpunkten, är förloppet av
steget följande: Fotsulan å
stödje-benet, som först i sin helhet
vilar mot underlaget, lyftes1
alltmer med början vid hälen, tills
blott stortån berör underlaget.
Härunder böjes benet i knäleden
och sträckes i höftleden. Genom
avvecklingen skjutes
kroppstyngden något framåt. Samtidigt
härmed svänger hängbenet — under
aktiv medverkan från åtskilliga
muskler — framåt, hälen stödes
mot marken något framför den
andra foten, varpå sträckning
sker i knä- och höftled, så att detta
ben övergår till stödjeben (se fig.).
Vid steget för sk jutes alltså
kroppstyngden från ena sidan till
den andra. På grund av
stödje-benets böjning förflyttas den ock
i vertikal led. — Om rörelseorgan,
ss. pseudopodier, flimmerhår (och
gissel), foten (hos blötdjur),
am-bulakralfötter, parapodier och
extremiteter, se resp. R h i z o
-p o d a, Flimmer hår,
Blötdjur, T a g g h u d i n g a r,
Po-lychaeta och
Extremiteter. Jfr Flygförmåga och
Gångarter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
