Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sadelbom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1707
Saffran—Saga
1708
Saffran, de torkade, mörkt
brunröda, aromatiskt luktande
märkena av Cro’cus sati’vus 1.
autumnaTis (jfr C r o c u s), ört
med knölstam och violetta
blommor, odlad flerstädes (spec. i
Spanien). S. var högt skattad
redan bland Orientens äldsta
kulturfolk och sedan hos greker och
romare som färgämne, parfym,
krydda och läkemedel. S.
innehåller två glykosider samt eterisk
olja, socker och fett. Den är
mycket ofta förfalskad: extraherad
och färgad med anilinfärg,
blandad med färgade 1. naturliga
växtbeståndsdelar (ss. gula
blomblad, t. ex. av ringblommor) m. m.
Användes i medicinen mest
utvärtes som fördelande medel, i
övrigt som krydda, i bakverk och
konditorivaror m. m.
Safi’r, se Ko r u n d. —
Safir kvarts, kvarts med
inne-slutningar av fina trådar av ett
slags asbest. Blåfärgad.
Safrani’ner, röda 1. violetta
färgämnen, vilka på grund av
ringa ljusäkthet numera föga
användas. Ang. framställning m. m.
se F e n a z i n, Färgämnen
sp. 865, Indaminer.
Fenosa f r a n i n användes som
desen-sibilisator (jfr P i n a k r y
p-tol). j
SafroT, en fenol, som
förekommer färdigbildad i
kamfer-olja och en del andra oljor.
Saftfärg, vattenlösliga
färgämnen av olika slag, använda till
akvarellm ålning.
Saftgrönt, se Rhamnus.
Saftkanaler 1. -luckor,
mikroskopiska, springformiga
hålrum i vävnader, spec. bindväv. S.
äro fyllda med vävnadssaft, som
utgör källflödet för lymfan (se
d. o.).
Saftspänning, t u’ r g o r, t u r
-g e s c e’ n s, i botaniken använd
benämning på en av protoplasman
orsakad spänning hos levande
växtceller och vävnader. S. är av
betydelse endast i de fall, då
cellerna ha tunna, tänjbara väggar
(tjockväggiga celler, t. ex. i
vedvävnad, bibehålla form och
elasti-citet utan S.). I celler med högt
osmotiskt tryck (jfr Os mos)
strävar protoplasman jämte
cellsaften att uppta vatten utifrån
och utvidga sig. Därvid
utspännas cellväggarna. Om en
växtväv-nad lägges i en vattenlösning av
t. ex. rörsocker 1. salpeter, vilken
har högre osmotiskt tryck än
cellsaften, så kommer denna i
stället att avge vatten till den
omgivande lösningen. Därvid drar sig
plasman tillbaka från cellväggen
(p 1 a s m o 1 y’ s), och S. minskar
1. upphör. I naturen inträffar
något liknande, när växter vissna på
grund av för stark avdunstning.
Plasmolytiska försök kunna
begagnas för mätning av
växtvävna-ders osmotiska tryck. — S. ger
mjuka växtdelar, t. ex. blad, deras
elasticitet, reglerar
klyvöppningarnas rörelser m. m.
Saftstation, se
Sockertillverkning.
Saftstigning, se S a v s t i g
-ning.
Saga (isl. saga, eg. det som
säges, tal, berättelse). 1. I i s
-ländsk litteratur (se d.
o. sp. 1542) urspr. beteckning
för en historisk berättelse, vanl.
en släktsaga, senare för
prosaberättelse av vilket slag som helst.
I norskt och danskt språkbruk
fortfarande endast i denna bet.
— 2. I svenskan användes S.
därjämte framför allt om
uppdiktade och osannolika berättelser
(motsvarande ty. Märchen och
da. och no. Eventyr). Den
tidigast förekommande formen av S.
är folksagan (se d. o.), till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
