Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INOM JÄRN- OCH STÅÄLTILLVERKNINGEN?2? 43
framställa stål af malm. Jag visade
nyss, att de hvitglödgade briketterna
omedelbart kunde nedsmältas genom
reduktion medelst kolgaser; om det
flytande järnet direkt uppsamlades i en
ugn af Kjellins konstruktion och
samtidigt i denna infördes en lagom stor
procent af hvitglödgade briketter, som
icke passerat kolgaserna, skulle man
ju ha en blandning, som med
jämförelsevis liten värmeförbrukning gåfve ett
rent och godt stål. Det lider intet
tvifvel att man till sist kommer därhän,
att detta förfarande, som här endast
teoretiskt antydts, blir på ett
tillfredsställande sätt utfördt i praktiken. Det
finns heller ingen anledning, hvarför
det skulle vara dyrare att. på detta sätt
göra stål af tackjärn och malm, än att
i vanlig hytta framställa enbart
tackjärn. Stora sannolikheter finnas sålunda,
att stål i framtiden blir lika billigt i
tillverkning, som råjärnet är det nu.
Än mer: fullgodt stål kommer att
produceras af den tarfligaste malm och det
mest förorenade bränsle. Det blir en
ny revolution än mer genomgripande
än den som Carnegie varit med om att
förstått att draga vinst af.
bevittna och som han i så hög grad
Om jag
skulle återgå till min utgångspunkt,
eller kulturens beroende af järn- eller
stålpriset, så skulle den nya z&eran
betyda ett storartadt uppsving i hela
världens civilisation, ett uppsving som icke
minst skulle komma det gamla
»järnbärarlandet», Sverge, till godo. Må vi
emellertid icke inbilla oss att vi här
kunna isoleradt njuta frukterna af den
ödets skickelse, som placerat världens
största magnetit-tillgångar i ett aflägset
högnordiskt landskap. = Kulturen är
icke ett särskildt folks privategendom,
och lika litet är kulturens grund och
stomme, järnet, något enskildt folks
privilegium. Det kommer aldrig att
lyckas att här uppehålla något slags
monopol, utan det beror på vårt folks
företagsamhet, energi, kapitaltillgång,
naturliga resurser, med ett ett ord, af
dess förmåga att tillgodogöra sig malmen,
i hvad mån det kan göra sig delaktigt af
den allmänna välsignelse, som
rikedomen på järn och en förbättrad
förädlingsprocess medföra.
Anrikningsverket vid Guldsmedshyttan.
Original from
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
