Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SKÖNHETER 91
i den mer anspråkslösa ställningen
som hoffröknar, var deras lif ej utan
galanteriets faror. Vi lära detta bland
annat af den bekanta hönstaflan på
Gripsholm. En af tidehvarfvets
berömda målare Johan Pasch — ej
Taraval, som fordom uppgifvits — har
ju här framställt sex vackra hofdamer
från 1740-talet, uppmärksammade af
en i bakgrunden galande tupp, och
den på ramen befintliga inskriptionen:
»0O,Poules,en voyant
vos traits et vos
appas, quel est le
Coq maudit, qui ne
chanterait pas» (Små
höns. När han får
se så täck och
retande kulle, det vor’
en fanders tupp, som
då ej gala skulle)
är betecknande för
tiden och
omgifningen. De sex
damerna voro
fröknarna Henrika
Liewen (sedermera gift
med den berömde
arkitekten Carl
Hår
leman), Charlotte
Taube (död = ogift
1781), Agneta och Hönstaflan.
Ulrika Strömfelt
(gifta resp. med
friherre C. Adlerfelt
och riksrådet Carl Sparre), Ernestine
Griesheim och Charlotte Sparre (g. m.
C. R. von Fersen).
Kung Fredriks riksgrefvinnor och
hofdamer fördunklades emellertid ur
skönhets- som andra synpunktér af
kronprinsessan Lovisa Ulrika, som
inledde en ny &ra i vårt lands
societetslif, väl ingalunda främmande för
galanteriet men också utmärkt af en
finare ton och anda. Lovisa Ulrika
Efter J. Paschs bekanta målning på Gripsholm.
följande Lovisa Ulrikas hofdamer: Henrika Liewen, Charlotte Taube,
Agneta Strömfelt, Ulrika Strömfelt, Ernestine Griesheim
och Charlotta Fredrika Sparre.
var ju när hon kom till Sverige, såsom
Oscar Levertin någonstädes så träffande
sagt, »den af ungdomsfägring bländande
prinsessan, som dårade Tessin med
sina stora, brandenburgska ögon och
lät Loföns parker genljuda af ung och
glad fest», och de många väckande
impulser, som utgingo från henne,
tyckas också haft inflytande på
skapandet af kvinnlig :skönhet. Under
ingen tidrymd synes det nämligen ha
Porträtt af
varit så godt om vackra fruntimmer i
vårt land som under frihetstidens sista
decennier och Gustaf IllII:s dagar.
Sålunda finna vi t. ex. ensamt inom ätten
Fersen de för sin skönhet berömda »tre
gracerna», systrarna Ulla och Augusta
och deras kusin Sophie, dotter af den
ryktbare Axel Fersen d. ä., samt den
sistnämndas syster Hedvig (gift
Klinckowström), och bland aristokratiens många
andra mest uppmärksammade skönheter
Original from
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
