- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1907 /
255

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RIKSDAGEN I FÅGELPERSPEKTIV



255





Galleriet eller den s. k. »sammanbindningsbanan».

det, utan en af dem man vill lyssna till.
Då håller uppmärksamheten i sig,
åtminstone så länge han undviker
utredningarnas tråkighet — den kan man
sedan inhämta ur protokollet — och har
talarestolen intagits af en man som
verkligen förstår sin sak, kan han vara
öfvertygad om att han binder sitt
auditorium, skulle han än ganska länge
göra anspråk på uppmärksamhet. Att
af dem, som nu tillhöra kammaren,
nämna någon med en dylik trollmakt
i sitt ord — det finns ett par stycken
— är kanske inte grannlaga, men
ingenting bör hindra att man erinrar
om de solenna stunder, som fordom
inträffade, när Sven Adolf Hedin fick
t. o. m. dem att andäktigt lyssna, öfver
hvilka han svängde sitt gissel. Han
var en stor parlamentarisk talare och
en sund kraft i andra kammaren; ej
endast den omständigheten att hans
stämma aldrig mera höres — när han

17. — 1907. IV.

3

hade ordet, klagades icke öfver dålig
akustik — utan äfven åtskilligt annat
minner om att han är borta.

Det är en dylik ordets mästare,
som försatt både åhörarna i salen och
på läktarna i stämning. En sådan till,
och det blefve för mycket. I
riksdagen råder emellertid liksom i naturen
en god hushållning, och under nästa
kvart är det hufvudsakligen
stenografernas blyertspennor som arbeta. Man
får emellertid icke tro att om det
skulle göras något godt utsäde då, det
faller på hälleberget. Det finns
nämligen ett mycket fint öra i denna
församling, som ur det värsta sorl kan
uppfånga ett ord, som är värdt att
taga vara på. Jag minns t. ex. för
många år sedan en debatt i andra
kammaren om sjöovärdiga fartyg.
Utskottet hade visst afstyrkt lagen, och
öfverläggningen hade ingenting hos
sig för dem som ej voro särskildt

Original from

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:25:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1907/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free