Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUR MAN KORSAR ATLANTEN
En modern navigationshytt.
raste uppehållsort på vår planet. Inga
tvåtusen människor hvar som helst
på jorden, med undantag af de
ombord på andra atlanterångare, ha så
stora utsikter att undgå dödsfall som
vi under den öfverresa, hvilken nu
förestår oss.
Ännu för ett par år sedan kunde
t. ex. den väldiga Cunardlinjen, som
existerat i mer än femtio år och fört
millioner människor öfver hafven, med
sanning påstå att den aldrig förlorat
en passagerare genom olyckshändelse.
För andra linjer torde ungefär
detsamma gälla, och fast atlanterångfarten
haft att uppvisa några få större olyckor
med väldiga förluster af människolif
blir detta knappast märkbart i det
stora hela. Äfven antalet dödsfall af
sjukdomar ställer sig ofantligt mycket
lägre i atlantfarten än på någon
be
bodd punkt af den fasta landbacken.
Allt detta gäller naturligtvis de stora
passagerarbåtarna i reguljära turer.
Det är alltså med fullständigt lugn
vi se den sista blånande strimman
land sjunka ner under horisonten,
där snart endast den täta, bruna
rökstrimman efter vår båts ofantliga
skorstenar bryter rymdens
enformighet. Kanske se vi ännu på afstånd
röken af en annan båt eller en enslig
seglare som långsamt gungar sig in
mot land. Men snart försvinner också
detta. Vi äro ensamma.
Det är några timmar kvar till
middagen och vi begagna tiden till
en upptäcktsfärd i den flytande stad
som under en vecka skall vara hela
vår värld. Det första besöket gäller
vår egen hytt. En steward i kort
jacka visar oss vägen nedför eleganta
Original from
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
