Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
566
siktighet, kunde han ju alltid förströ
sig med vännen Erland Bromans och
andra sina kavaljerers slippriga
anekdoter och nya uppslag på
nöjesprogrammet. Det är möjligt att vi
genom dessa afslöjanden göra den gode
kung Fredrik orätt; han hade ju i
ungdomen varit en behjärtad man, en
«riddare utan fruktan<«, och att han
tilllika ej var <utan tadel<, bör måhända
skrifvas mindre på hans än på
tidsandans räkning. Den epok i svenskt
Gustaf Mauritz Armfelt.
(Efter en medaljong af Sergel.)
kavaljersväsen, som han inledde,
visar nämligen otvetydiga dekadansdrag:
Erland Broman var fastän med vissa
likheter ingen Lorenz von der Linde
och vilja vi veta hur den stora
mängden af hans meningsfränder och
ämnesvänner voro beskaffade, så kunna vi
läsa den drastiska skildringen af Linné
om stockkolmskavaljerna i början af
1740-talet. Den store naturforskaren,
som på den tiden praktiserade som
CARL FORSSTRAND
läkare i Stockholm och genom ssin
anställning som amiralitetsmedikus och
sina förbindelser i hufvudstadens
förnämsta kretsar var väl förtrogen med
societeten, berättar hur han fann en
hel hop af de eleganta ungherrarna
i ett bedröfligt fysiskt och psykiskt
tillstånd samt hur de tillbragte sina
dagar med att koaffera och kläda sig,
gå på kaffehus, prata, promenera på
riddarhustorget, dricka kaffe, göra
visiter, dinera och dricka vin på
Kastenhof, soupera hos Lars på hörnet,
spela till långt in på natten och till sist
«gå hem Gud vet hvar«, —
Skildringen har, som man ser, sin
tilllämpning äfven på våra dagars
kavaljerer, om vi utbyta kaffe och vin mot
punsch och whisky och Kastenhof
och Lars på hörnet mot Rydberg och
Hasselbacken o. s. v.
Emellertid hade nog äfven
frihetstiden att uppvisa kavaljerer af ett
värdefullare och mer tilltalande slag,
t. €ex. de många svenska officerare,
som trötta på dådlösheten eller
partifejderna hemma tjänade och skuro
vackra lagrar i utlandets härar — kom
ihåg t. ex. alla våra Sparrar i Royal
suédois och andra franska
regementen, eller de lysande herrar med Carl
Gustaf. Tessin i spetsen, som voro
bestämmande såväl inom stats- som
sällskapslifvet. Den något skabrösa
tonen vid Fredriks af Hessen hof
hade efterträdts af en finare och mer
spirituell ehuru öfver rätt fri anda
vid Lovisa Ulrikas, och från hennes
regemente sker öfvergången nästan
omärkligt till det gustavianska
tidehvarfvet, som tack vare den tredje
Gustafs egen smak och anläggning,
åtminstone under det första decenniet
och den närmaste åren därefter, skänkte
det svenska kavaljersväsendet en ny
guldålder. För att förvissa oss härom,
Original from
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
