Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
604
80,000 timmar och med tio
arbetstimmar pr dag 8,000 dagar. Med
oafbrutet arbete tio timmar om dagen skulle
man alltså behöfva mer än tjugu år
för att hinna en enda gång
mikroskopiskt undersöka hvarje art. Men
det är gifvet, att ett så forceradt
arbete åtminstone icke för närvarande
kan verkställas. Ty utom det att
ögonen snart skulle taga skada af ett så
ihärdigt stirrande i mikroskopet, som
är betydligt mera ansträngande än det
vanliga seendet, så måste man ju först
ha det material till hands, som skall
undersökas. Arterna måste uppsökas,
insamlas och förvaras. Detta kräfver
ock tid och mycken tid. Det finnes för
närvarande i hela världen ingen
svampsamling, vare sig enskild eller publik,
som innehåller alla svamparter, d. v. s.
alla kända och beskrifna svamparter,
än mindre de säkerligen icke få, som
ännu återstå att upptäcka. Det
hjälper således icke att ha tillgång till
äfven det rikaste museum.
Men äfven om det vore möjligt
att på ett ställe sammanföra prof af
alla svamparter och om ögonen
tillläte ett oafbrutet arbete med
instrument, där förstoringen i några fall
måste uppdrifvas ända till 1000 gånger
för att få ett säkert grepp på de
utmärkande kännetecknen, så är det
gifvet att, när man på detta sätt kanske
efter fyrtio års trägna mödor ändtligen
hunnit fram till den sista arten, så har
minnet af en väsentlig del af de redan
behandlade utplånats och man finge
så börja om igen.
Nej här, som öfverallt annorstädes,
kräfves arbetsfördelning, den ene
bearbetar en liten ruta af arbetsfältet,
den andre en annan. Den tid är
förbi, då man sökte ensam behärska
det hela. Väår oförgätlige Linné var
på en gång både läkare,
minera
LARS ROMELL
log, zoolog och botanist, och i denna
sistnämnda egenskap sökte han famna
icke blott de blommande växterna
(fanerogamerna) utan äfven de
blomlösa (kryptogamerna), dit svamparna
höra. Men ett sådant försök måste
naturligtvis öfverstiga äfven denne
jättes krafter. Han medhann dock
att beskrifva omkring 200
svamparter. Af dessa äro många
förträffligt kännetecknade, så att någon
tvekan om hvilken art han åsyftat knappt
kan råda. Andra är det däremot
omöjligt att annat än gissningsvis
identifiera Och huru skulle det kunna
vara annorlunda? Endast den som
samtidigt känner och jämför alla de
arter, mellan hvilka förväxling är
tänkbar, är i stånd att framhålla just de
karaktärer och välja just de uttryck,
som äro bäst ägnade att känneteckna
hvar för sig af dessa arter. Därtill
kommer att mikroskopet, som i många
fall är ett oumbärligt hjälpmedel för
goda karaktärers uppspårande, då ännu
icke kommit till heders i den
botaniska forskningen och för öfrigt icke
på långt när ägde samma
fullkomlighet som nutida instrument. Detta
kan man förstå bland annat däraf, att
i ett förträffligt tyskt planschverk öfver
svampar, som utkom 1762 (aderton år
före Linnés död) och hvari sporerna
af många arter äro afbildade, dessa
bilder i de flesta fall äro — oriktiga.
Nå ja oriktiga mikroskopiska
uppgifter publiceras nog, gunås, än i dag,
men de få väl nu anses mera tillhöra
undantagen än den allmänna regeln.
Det är icke alltid mikroskopets fel,
det kommer mycket an på, huru detta
användes och hur man tolkar det
man ser.
Då här ofvan sades, att så och så
många svamparter äro beskrifna, får
denna uppgift icke tagas allt för
nog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
