Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
606
sprunglige namngifvaren icke
efterlämnat prof af sin art, kan detta dock
nu icke med säkerhet utredas, utan
kommer kanske alltid att bli en öppen
fråga).
Gifvet är, att detta förhållande är
ägnadt att rubba tilliten till alla
bestämda uppgifter angående
svamparnas antal. En annan omständighet,
som kanske i lika hög grad inverkar
Ätlig.
Champinjon-fjällskifling (Lepiota leucothites).
på artantalet, är det förhållandet att
samma art ofta går under olika namn.
Som exempel må nämnas, att man
nu vill anse de redan af Linné
urskilda rörsopparterna Boletus luteus
(Smörsopp) och Boletus granulatus
(Grynsopp) identiska, d. v. s. ringens
närvaro hos den förra arten och
frånvaro hos den senare skulle bero
endast af någon tillfällighet. Ett annat
exempel erbjuder Psalliota cretacea
(Läckra champinjonen), som nog är
identisk både med Annularia levis
LARS ROMELL
och Lepiota leucothites
(Champinjon-fjällskiflingen) och sannolikt
äfven med Lepiota naucina (Fnasiga
fjällskiflingen), ehuru en (troligen
felaktig) sporuppgift för den sistnämnda
tyckes strida mot ett sådant antagande.
Af dessa små interiörer torde man
finna, att det icke går an att
obetingadt lita på allt som publicerats om
svampar.
Emellertid är det icke heller
rådligt att slå öfver i motsatt ytterlighet
och betvifla riktigheten af alla
uppgifter. Därom fick jag en kraftig
påminnelse, då jag härom året
nödvändigt ville bevisa, att Giftiga
Rödskiflingen (Entoloma lividum) icke är
giftig. Väl visste jag, att alla författare
varna för denna svamp och försäkra,
att den är <ohyggligt giftigs. Men
hvarför skulle man tro dem? De
kanske ljuga allihop. Beror måhända
på förväxling med annan art. Lukten
skall ju enligt någras nasus påminna
något om mjöl, och alla andra
mjölluktande svampar äro ju oskadliga.
Hvarför skulle denna göra ett
undantag? Uppgiften måste alltså
kontrolleras. Sagdt och gjordt. Ett helt
exemplar, vägande 87 gram, stektes
utan förvällning och förtärdes. De
tre första timmarna aflöpte utan
nämnvärd olägenhet, hvilket naturligtvis
styrkte misstanken att författarna
<huggit i sten<. Men den som den gången
högg i sten, det var allt jag det. Den
betan glömmer jag aldrig. Och
knappast för en hel förmögenhet skulle
jag vilja göra om det experimentet.
Ja, reéspekten för den svampen har
blifvit så stor, att jag ännu icke förmått
mig att pröfva den efter förvällning,
ehuru jag är nästan viss om, att den
då är oskadlig, enär giftet nog utdrages
genom afkokning.
På bekostnad af ett par af mina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
