Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖKEN FRÅN VÄSTERVIK
med sin stora tub, när Magnus kom
upp vid tiotiden. Det var gråkallt i
sängkammaren, men i den väldiga
kakelugnen sprakade en
björkvedsbrasa, som såg ut att så småningom
kunna förvandla rummet till en liten
badstu. Det var en af grosshandlarens
egenheter, att om nätterna sof han för
öppna ventiler, äfven om vintern, men
om dagarna ville han ha stekhett.
”Temperaturväxlingar, det härdar
människan, ”” hade han en kväll
upplyst Marianne om, när han haft så
hett, att hon knappast kunde andas.
"Men så har jag också hälsan.”
"Det var fasligt, så kallt farbror
har,” utbrast Magnus och gick fram
till brasan, genast som han kom in.
Han hade just ingenting sofvit på
natten och kände sig ruskig.
”Kallt? Det är inte mer än fjorton
grader ute,” svarade grosshandlaren
och sköt ihop tuben. ”Men si, den
där sakramenskade människan, Mina,
menar jag, hon kom sig inte för med
att stänga förrän en kvart för sent. Det
går en smula på hafs här i huset nu
för tiden. Jaså, du är hemma igen,
du?”
"’Jo, jag är det,” svarade Magnus,
som ställt sig mot kakelugnen med
händerna på ryggen. -”Jag kom i
morse. ”
"Nå?”
”’Jo, det gick ganska bra. Det blir
ackord på sjuttiofem procent. Så
förlusten blir inte stor.”
Grosshandlaren snöt sig med en
högst betänksam min.
”Nå, och hvad är nu din åsikt
om tjufven ?”
”Jaså, farbror vet det redan?”
"’Jo, var säker,” sade
grosshand
9
laren och knep .ihop munnen. ”Och
699
jag skall säga, att jag vet mer än det.
Sanna mina ord, om inte pengarna en
vacker dag ligga i kassaskåpet igen.”
"Hvarför tror farbror det?”
Magnus var förvånad, ty det var detsamma,
som han själf började tro.
”Jag lade patiens hela dagen i går, ”
sade grosshandlaren allvarligt. ”Ja,
skratta du inte, för det finns mycket
mellan himmel och jord. Hvem var
det nu igen, som sa det?” Han
knackade fundersamt på botten af
snusdosan.
”Det var Hamlet, eller rättare sagdt
Shakespeare, ”” svarade Magnus
småleende. Han märkte, att farbror
Andreas var vid ganska godt humör. Det
var han alltid, när han började tala
filosofiskt och citera.
”"Shakspere, ja, så var det, och
det var ingen dum karl, nä nä men!
Nå, hvart tror du nu, att de fyra
tusenlapparna ha tagit vägen ?”
"Hur i all världen skall jag veta
det? ” frågade Magnus. ”Det är ju det
besynnerliga, att de tio tusen lågo kvar,
och att intet lås eller någonting är
skadadt. ”
"Det är visst inte besynnerligt.’”
Grosshandlaren tog en pris snus i
nypan, men han tänkte och talade med
sådant eftertryck, att han glömde bort
att Stoppa prisen i näsan på en lång
stund. ”Ser du, så här har det gått
till: Herbert glömmer :händelsevis
nycklarna i skåpdörren, därför att han
vet, att han prompt behöfver fyra tusen
på fredagen. Till hvad, det vet han
bäst själf, för hvad sådana där gökar
göra af sina pengar, det kan inte vår
Herre räkna ut.”
Grosshandlaren tystnade ett
ögonblick och snusade, ty han märkte
plötsligt, att inte gjort det,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
