Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I FLYTTFÅGELTIDEN
skvallerhåla. Ifall du inte håller dig
rak, kommer din historia att blifva
småbröd vid hvartenda kafferep här
en längre tid bortåt; och det skall
naturligtvis heta, att det var du som
hängde efter honom, i stället för att
du gaf honom korgen.«
«Tror du det?«< utbrast Edith
häftigt och rätade upp sig. <Tror du
verkligen att man skulle vara nog
lumpen att våga påstå, att —
«Afgjordt! Allmänna meningen
är nu en gång sådan, att den tager
karlarna under armarna,« utlät sig
Annie världsvist.
«Nå, var lugn! Du skall få se.s
— Och det energiska draget i hennes
ansikte blef hårdt och gammalt.
Hennes fåfänga hade blifvit grymt
stucken vid utsikten att framställas i
den dager Annie antydt; och det var
fåfängan, som höll henne uppe.
Fåfängan hör till de egenskaper,
hvilka orättvist fördömas af en mängd
närsynt folk, där de ej se längre än
till nästans brister. Är då inte
fåfängan fastmer den ryggrad af järn,
utan hvilken somliga individer och
somliga stater skulle sjunka ihop och
blifva till intet!
«Följ nu med mig ett slag nedåt
hamnen,«<« tillrådde Annie, <så skall du
få se, att alla dumma funderingar
blåsa bort med brisen från hafvet.<
Nå, det hade nu Edith ingenting
att invända emot. Ty han hade ju
rest redan med åttabåten. Hon knäppte
hastigt sina kängor med en hårnål,
stack ett par bjärta georginer i
skärpet, fick sin röda tennishatt af pigan
langad genom fönstret och följde så
Annie ut.
I Paradiset passerade de Gunnar
Grås fönster.
«God morgon, god morgon,
kvittrade flickorna. Hur kan det mås?«
723
«Värre än illa,s stönade Gunnar.
«Jag har fjorton poesialbum framför
mig, och de måste vara nedbläckade
innan ägarinnorna resa.x
«A, kom med oss ut i stället!«
«Ja, men säg mig då först om
man stafvar vimla med hv eller bara v.
Flickorna funderade ett ögonblick.
« Skrif flaxa i stället,< tillrådde
Annie djärft.
«Ja, men det rimmar inte på
himla, och det är dit jag vill,s
envisades författaren till «Motsols«.
«Kan då inte författarna stafva i
det här stackars landet?< sporde Edith
slungande en blomma i hans
bläckhorn.
Han hade nämligen en gång
skrifvit i hennes album: Kunde vi blott
kapa de kablar, som fjättra oss vid
Kölen, för att sedan styra bort mot
någon fjärran, solig ocean och ankra
där, då blefve vårt Sverige
Lycksalighetens ö. — Och efter den betan hade
hon alltid varit spydig emot honom
för hans myckna storsvenskhet.
«Nej, fröken Holm, Lennart
Hennings har rannsakat skrifterna och
kommit till det resultatet, att det är
just det de inte kunna. Alla stafva
de än si, än så, kanske mest så,
undantagande Viktor Rydberg, men
han är ju död — åtminstone så
mycket Viktor Rydberg kan dö.«
Så slängde Gunnar Grå
poesiböckerna åsido och gjorde flickorna
släpskap, såsom det heter på
Saltskärsspråket.
«Nej, se, där kommer ju änkan
med Bögel.«
Javisst, där kommo de. Änkefru
Sällström spelade yrhätta så godt sig
göra låter vid fyratioåtta år. Och den
gamla hvita kakaduan Bögel larfvade
snällt bredvid.
«Jag vet inte huru det kommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
