Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
820 OTTO
skap, ofta blott som biförtjänst, äro
de inom detaljhandeln ett motstycke
till hemarbetet inom industrin. I dem
har minuthandelrn, sin kräftskada, eji
varuhusen. I hvarje fall genomdrefs
1900 i preussiska landtdagen en extra
beskattning på varuhusen, som ej
träffar deras vinst, utan omsättning!
En äkta borussisk praktblomma af
reaktionär demagogi och förvänd
socialpolitik. I den vetenskapliga
världen har denna skatt utdömts med
absolut enstämmighet och största
skärpa.. Wertheim får betala inemot
2Z af sin omsättning i skatt, hvartill
kommer de öfriga skatterna på vinsten.
Men någon skada eller hinder har
skatten ej blifvit för varuhusens
utveckling. Liksom alla andra solida
och stora varuhus i Tyskland har
Wertheim vältrat öfver skatten på
industrin. Hvarje leverantör måste
bevilja Wertheim en extra rabatt af
3 4. Som kunder äro varuhusen så
eftersökta, att industrin underkastar
sig detta offer för att kunna få
afsättning för sin massproduktion mot
kontant betalning. Den håller sig
skadeslös på de mindre företagens
bekostnad. Dessa skulle ju skyddas genom
den nya skatten. Nu få de betala sitt
«skydd< i form af höjda engrospriser,
och varuhusen florera. Man
debatterar heller inte varuhusproblemet de
sista åren i preussiska landtdagen!
Denna nemesis kunde lagstiftarna
ifråga besparat sig om det gjort sig
förtrogna med hvilken dominerande
ställning, stordriften i detaljhandeln
måste intaga på marknaden, sådan
som denna gestaltats af den moderna
industrin. Massproduktionen med
dess specialisering och
standardisering kräfde en motsvarande driftsform
inom distributionen. Många
fabrikanter ha också blifvit så beroende af
JÄRTE
varuhusen, att de strängt taget inte äro
annat än ett direkt annex till dem.
Det gäller synnerligast för de
industrier, hvilka först genom varuhusen
fått någon egentlig marknad. På
åtskilliga områden ha nämligen
varuhusen skapat en alldeles ny
konsumtion. Det bar man kunnat iakttaga
inom Kkonservbranschen i Berlin.
Förr såldes konserver af finare
specialaffärer till priser, som gjorde
varan till en delikatess. Så kommo
varuhusen och togo hand om
konserverna. De sänkte prisen, och
därmed fann massorna väg till dem. Nu
ingå konserver, särskildt
konserverade grönsaker, i menige mans
hushåll. Konservindustrin har
uppblomstrat, men också blifvit mycket
bero
- ende af varuhusen.
I flera fall ha varuhusen öfvergått
till egen produktion. Utom stora
reparationsverkstäder har t. ex.
Wertheim egna konfektionsfabriker.
Härigenom bortellimineras fabrikanten.
Inom beklädnadsindustrin är detta så
mycket viktigare, som härigenom
förluster till följd af modets växlingar
undvikas. Dessa bestå ju mest uti att
vissa detaljer på dräkten ändras, som
t. ex. ärmarna. De plagg, som blifvit
omoderna, piffas upp igen med
modernt snitt och bli åter kuranta. Inom
denna bransch ha de förnämsta tyska
varuhusemr Dbrutit det monopol, som
förut Paris och Wiens modefirmor
haft inom den finare konfektionen i
Tyskland. De stora summor, som
förut flutit. bort till utlandet genom
dessa beställningar, stanna nu inom
landet och befrukta den inre
marknaden. Detta beror naturligtvis inte
på ökad patriotism från de rikare
klassernas sida, utan därpå att de få
sitt lyxbehof af eleganta toaletter
tillfredsställdt af tyska fabrikat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
