Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTEN ATT KLAÄDA SIG
mig öfver att alltid se den äldre systern
i samma dräkt, eller åtminstone i
dräkter af samma typ. På min fråga om
orsaken härtill svarade hon att »min syster
hon är icke endast vacker, men hon har
chic, hon är en typ, man kommer
ovillkorligen ihåg hennes utseende och man
vet till och med hvarför hon är så vacker.
Med mig är det, dess värre en helt annan
sak, jag är visserligen lika
vacker, men mitt utseende
är allt annat än
karaktäristiskt, det enda jag kan göra
succes som är en elegant
parisiennetyp, och därför
törs jag icke kläda mig
för varierande. Folk skulle
till slut icke ha aning om
hur jag såg ut!» Så vist
. kan en 17-årig parisiska
tänka och tala i dessa
allvarliga ting, och denna sin
vishet kan hon tacka för
att hon nu allmänt anses
som Paris skönaste och
elegantaste kvinna »du
monde» som det heter, till
skillnad från de andra! Det
är alls icke småsaker att
vara Paris vackraste kvinna,
därtill behöfs visst icke
bara skönhet och pengar,
utan mycket annat också,
hennes succes beror nog
allra mest på hennes esprit
att se sitt utseendes
banalitet och att veta hur hon lämpligast skulle
använda den.
De damer som slafviskt och
karaktärslöst följa moderna, så att de mera göra
intryck af elastiska gummidockor än af
lefvande kvinnor, kunna aldrig anses se
bra ut. De »se» helt enkelt icke »ut»
alls. De förändra utseende med kläderna
och bli oigenkännliga från en säsong till
en annan. De andra, de som anses vackra
837
eller »stiliga» ha alla af naturen eller af
val en viss typ, som beror lika mycket på
kläderna som på utseendet i sig själft.
Effekten nås både genom val af färger
och former. De senare äro ju mer
beroende af modet än de förra, men en viss
uniformitet kan man dock bibehålla, till
och med om man ganska villigt följer de
mest skiftande moder. Det är för resten
C. F. von Breda: porträtt af Teresa Vandoni.
synnerligen nyttigt för portmonnäen att
lägga sig till med en typ, så att
detskälet bör i och för sig räcka till.
Nu kanske någon invänder att
målarinnor och andra konstnärinnor, som ofta
ha en accentuerad typ, vanligen äro allt
annat än väl klädda, trots både »typ»
och »färgvärkan» och »komposition» och
annat mera ändamålsenligt och
odefinierbart. Det beror helt enkelt på att i fråga
Original from
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
