- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1908 /
74

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

å HILDA SACHS



Paul Renouard: Examensprof vid operabaletten.

I masurkan finner man ett modernt
motstycke till allemanden. Den är en
blandad kontradans, en pardans, i hvilken
kontraartade turer kunna stickas in.
Polens olika trakter ha skänkt rik mimisk
omväxling åt dansen: förföljande,
förbijagande, längtan, vägran, och genom allt
detta en ström af lidelsefullhet. Det
slaviska elementet trängde jämte det tyska
in i det franska samhället och är det
senaste, som framkallat någon väsentlig
omdaning på dansens område. Redan i
slutet af sjuttonhundratalet kommo polonäsen
och masurkan öfver Preussen västerut, men
först under adertonhundratalet slår vurmen
för dem uti flammor i Paris. Den polska
emigrantkolonien är en utmärkt jordmån, ett
formligt polskt raseri grep sinnena, vals,
masurka och polka, man ville icke höra talas
om något annat än dessa individualistiska
danser: kavaljeren, manligt stark, styrande,
ledande, damen, hängifvet lutande sig mot
hans arm, smäktande och graciös —
djärf

het och abandon, detta är salongsdansen
i romantikens Paris. ;

De offentliga balerna fingo en alltmer
lockande makt. De anordnades i början
af danslärare, fortsattes af spekulanter,
uppmuntrades af en bestämd stadsdel och
af modet, växte i oöfverskådlig mängd:
Ranelagh, Vauxhall, Tivoli, Marbeuf,
Prado, Closerie des Lilas, ända till
Bullier och Moulin Rouge. Det är en hel,
offentligt dansande värld, som man aldrig
sett maken till förr eller senare. Diktare
och mälare samlas där och finna
ingifvelser, typer skapas, det är den nya
bohgmekonstens vagga. Canecan’en rasar öfver
dessa baler, först en dans med voltasteg,
sedan ändrad till ett slags kadrilj och sist
kvarlefvande som attraktion för främlingar,
då betalda dansöser, vanligen fyra
tillsammans, utföra den.

Det är dock fortfarande i pardansens
tecken man lefver. Masurkan får
variationer, blir än mera gungande, än raskare,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:25:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1908/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free